KVINNOJOUREN MAGGAN I KARSKOGA DEGERFORS
Utan civilkurage hade Roks jourer inte funnits. Hela verksamheten bygger på att stå rakryggad och ge stöd åt kvinnor och tjejer som skadats och hotats av livsfarliga män. I och med det lever också jourernas egen personal farligt. På kvinnojouren Maggan i Karlskoga är de vana vid hot och aggressioner från män som inte längre kan utöva sin makt och därför vill hämnas på jourkvinnorna. Men att stå upp handlar också om våga uttrycka sina egna åsikter, säger de.
Text och foto: Marja Beckman
Margareta Ericson Hägg var med och startade kvinnoföreningen mot våld i Karlskoga Degerfors för 37 år sedan. Karolin Hansson kom med senare, men engagemanget finns i familjen. Margareta har hunnit vara handledare till Karolins svärmor.Du kommer aldrig att bli omtyckt av alla, och det är okej. Kring detta råder enighet på kvinnojouren Maggan.
– Jag tycker inte om alla heller. Det är inte farligt och det gör inte ont, säger Margareta Ericson Hägg som var med och startade Kvinnoföreningen mot våld i Karlskoga Degerfors 1982 och i dag är vice ordförande och mentor.
Vid årsmötet 2018 döptes jouren i sann Rokstradition till kvinnojouren Maggan, efter Margareta. Kvinnotryck träffar henne tillsammans med jourkvinnan och styrelseledamoten Karolin Hansson i kvinnoföreningens hus i värmländska Karlskoga. Medverkar gör också Karolins son Gabriel, 5 månader.
Utanför huset finns en lekplats eftersom föreningen tre dagar i veckan har en pedagogisk verksamhet med de stödsökande kvinnornas barn. Jourens barnansvariga är fritidspedagog och specialpedagog och har även gått Trappanutbildningen som arbetar terapeutiskt med barn som är utsatta för våld.
Kvinnojouren delar styrelse med tjejjouren Cilla (döpt efter två andra styrelsemedlemmar).
– Vi strävar mot samarbeten med tjejjouren och har aktiva medlemmar i alla åldrar. Det är ju de unga som ska ta över sen, säger Margareta.
Inom kvinnoföreningen är det systerskap som gäller. Men ute i samhället kan de ibland stöta på otrevligheter. De har båda varit på fester där någon dragit lite »småfräcka«, kränkande historier.
– Alla andra hänger på, men jag säger alltid ifrån. Då tycker en del att jag är småaktig och säger »det spelar väl ingen roll«. Därför går jag aldrig på fester, säger Margareta och skrattar.
– En del säger »kan du inte tona ner dina åsikter ikväll«, fyller Karolin i.
Men den som är påläst känner sig ofta säkrare. På jourens utbildningar får nya jourkvinnor och -tjejer verktyg för att stå upp för sina åsikter.
– Vi har också använt våra medel och bjudit in starka kvinnor som är förebilder. Tjejjouren bjöd nyligen in komikern och programledaren Emma Knyckare.
Det självstärkande arbetet blir i högsta grad aktuellt när det gäller de stödsökande kvinnorna.
– Vi jobbar långsamt med att bygga upp deras livsglädje och självförtroende. Många som kommer hit vet inte vad de gillar att göra eller ens vilken mat de tycker om. Efter ett tag kan de säga »det här var inget för mig« om något de har gjort i alla år, säger jouransvariga Marie-Louise Johansson när hon tittar in på snabbvisit.
De konflikter mellan feminister som, påhejade av media, ibland blossar upp i den offentliga debatten är inte särskilt relevanta inom kvinnoföreningen i Karlskoga. Men visst händer det att medlemmarna tycker olika.
– Det är inte farligt med kritik och lite kaos ibland. Fördelen med föreningen är att till slut blir det som majoriteten tycker. Alla kan inte älska alla här i världen, det vet vi ju, säger Margareta.
Men hur tuffa de än är och hur mycket de än står för sina åsikter, finns en krass verklighet, nämligen de förövare som ibland inte bara hotar de stödsökande kvinnorna utan även jourkvinnorna.
– Jag är ganska orädd som person, men jag glömmer inte första gången jag kallades fitta. Han dök upp när jag hjälpte en kvinna att packa ihop grejer, och han sa att han minsann visste vem jag var. Då tittade jag över axeln ett tag, det var olustigt, men det gick över. Man vänjer sig.
Han dök upp när jag hjälpte en kvinna att packa ihop grejer, och han sa att han minsann visste vem jag var. Det var olustigt, men man vänjer sig.
Personalen i huset har varit med om värre saker. Hot från män som är involverade i grov kriminalitet och har vapen. Någon har blivit jagad i sin bil.
– Men de vänjer sig de med. Vi har larm för personalen och de boende. Säkerhetsbolaget är här jättesnabbt när de får larm.
På senare tid har några kända män hyllats för att de har tagit ställning mot mäns våld mor kvinnor. SVT-filmen om Josefin Nilsson verkar ha varit den utlösande faktorn.
– Det är bra, men jag blir som en sexåring då och säger: Det är 2019 och grabbarna borde ha tagit tag i det här för längesen. Men det är väl kändisarna som ger möjligheten. Det finns värre grabbar än (namnet på skådespelaren som misshandlade Josefin Nilsson, red anm). Män som sitter på pengar, bromsklossar som ser till att vi inte får öronmärkta pengar till jourerna, säger Margareta Ericson Hägg.
FAKTA OM KVINNOFÖRENINGEN MOT VÅLD I KARLSKOGA DEGERFORS, MED KVINNOJOUREN MAGGAN OCH TJEJJOUREN CILLA
Vilka tar ni emot? Jouren tar emot alla som söker stöd, men det skyddade boendet räcker inte till alla, en del får vi slussa vidare. Jouren kan nås dygnet runt.
Antal anställda: 3.
Antal medlemmar Mellan 80 och 90, varav ungefär hälften är aktiva.
Antal stödsökande under 2018 Ungefär 150 kvinnor sökte stöd, vilket är en ökning med ungefär 20 kvinnor jämfört med 2017.
Finns skyddat boende Ja, just nu finns sex rum, varav ett är ett familjerum. Kommunen har just beviljat en utbyggnad av huset som kommer att innebära att de får ytterligare sex platser. Under 2018 tvingades jouren säga nej till ett 60-tal kvinnor som sökte boende.