Ordet kvinnofälla avser en specifik företeelse som missgynnar kvinnor ekonomiskt. Men vad är INTE en kvinnofälla i ett ekonomiskt system där orättvisor mot kvinnor är en del av själva systemet? Låt oss hellre se på kvinnors liv som en snitslad bana, underminerad av fallgropar. Kvinnotryck har märkt ut dem som kostar oss mest.
Text: Ellinor Gotby Eriksson | Foto-intro: Flickr
Kvinnorna livslånga fjällvandring
Duktiga flickan
Hon har precis förstått att hon måste leverera på topp utan nämnvärd uppmärksamhet i gengäld. Halva hennes klass har motsatta förutsättningar. De högpresterande pojkarna betraktas som ett anmärkningsvärt fenomen – och belönas därefter.
Foto: Flickr
Nyutbildade 30-åringen
Trots att hon har högre utbildning än alla sina jämnåriga manliga kolleger fick hon en lägre ingångslön än dem, och tjänar efter två år fortfarande ett par tusen mindre. Chefen avbryter henne högljutt mitt i hennes invändningar med att säga att hon inte är tillräckligt tävlingsinriktad, att hon måste ta mer plats och göra sig hörd om hon vill komma någon vart.
Foto: Flickr
Deltidsarbetande 35-åringen
Hon har gått ner i arbetstid för att kunna ta hand om sina två små barn. Maken tjänar ju trots allt mer, och det är bäst för alla inblandade om hon är den som vabbar och tar störst ansvar för hämtning och lämning på förskolan. Samt nattningen för den delen, då han ofta jobbar över. När han har fått sin nästa befordran hoppas hon på att kunna ta igen avbräcket i sin karriär och ekonomi.
Foto: iStock
Omhändertagande 40-åringen
Småbarnsåren är över och hon jobbar återigen heltid. Både på arbetet och hemma. Hon måste nu utöver att sköta den obetalda markservicen även engagera sig i sin sjuka pappa. Precis som Socialstyrelsens statistik förutspått så är det hon, och inte hennes bröder, som tar störst ansvar för faderns vård och omsorg. Bröderna är fullt upptagna med sina karriärer. Sådana livsval syns dock sällan i arvsdelningar.
Foto: Flickr
Nyseparerade 45-åringen
Hennes make har under alla år kontrollerat lån, fastigheter och annan egendom, med argumentet att det ju är han som drar in den största delen av kosingen. När äktenskapet går i kras har hon därför inte råd med en vass skilsmässoadvokat, och maken drar vinstlotten i bodelningen.
Foto: iStock
Sjukskrivna 50-åringen
Yttre och inre press har tagit knäcken på både kropp och psyke. I likhet med flera av sina vänner inom de kvinnodominerade yrkesområdena service, vård och omsorg, har hon blivit långtidssjukskriven. Hon får reda på att två tredjedelar av alla sjukskrivningar startas av kvinnor, och att de flesta av dem har blivit sjuka av stress. Hon läser att Arbetsmiljöverket förklarar situationen med att kvinnor arbetar inom verksamheter som pressas hårt ekonomiskt, och att riskförebyggande åtgärder är färre i kvinnodominerade arbetsmiljöer än i mansdominerade. Hennes år som halvtidsanställd har lett till en obefintlig löneutveckling och sjukpengen räcker nu bara till det allra nödvändigaste.
Foto: Flickr
Fattigpensionären
Hon återvänder till arbetet efter två års sjukskrivning och arbetar fram till sin 67-årsdag. Då orkar hon inte längre. Trots att hon har arbetat i 47 år ligger hennes pension under fattigdomsgränsen, precis som för 50 procent av Sveriges övriga kvinnliga pensionärer. För att komma ovanför gränsen måste en kvinnlig medelinkomsttagare arbeta i 50 år, medan det för hennes manliga kolleger räcker med 36 år. Som tack för att hon har varit duktig student, omtänksam mor och dotter och en driven arbetskamrat (så driven att hon kraschade), har samhället belönat henne med fattigdom.
Foto: Flickr