Ellen Grönlund har gjort en forskningsöversikt vid Umeå universitet där hon försökt urskilja cancelkulturens för- och nackdelar. Här följer en sammanfattning av hennes arbete (»Att leva i en tid av problematic faves«, 2021).
POSITIVT
- Sociala mediers förmåga att binda samman nätverk och sjunga i kör har fungerat som skyddsnät åt utsatta. Denna frihet i offentligheten minskar stigmatiseringen av att ha blivit utsatt för sexuellt våld, rasism eller andra brott. Ett exempel var när en okänd tjej tog till sociala medier för att vokalisera hur en känd artist utnyttjat henne. Stödet hon fick från personer långt utanför hennes egen umgängeskrets och från musiksverige visar på den sammanhållning som cancelkulturen kan skapa.
- När personer som faktiskt förtjänardet får sin plattform och sitt offentliga utrymme borttaget, skipas en form av rättvisa.
- Massiv uppslutning via digitala kanaler. Efter mordet på George Floyd ledde protesterna till att streamingföretag och mediehus valde att ta bort filmer, serier och annat material med rasistiskt innehåll, exempelvis blackfacekaraktärer. HBO Max lyfte bland annat ut »Gone With The Wind« på grund av den rasistiska porträtteringen av svarta slavar.
- »Vanliga människor« har idag tilldelats rollen som kritiker och kan på så vis styra agendan. Maktskillnaderna planas ut av att fler får komma till tals, och grupper som tidigare inte hade en röst gör sig synliga.
NEGATIVT
- Sammanhållningen i aktivistiska nätverk kan ibland bli totalitär och leda till en strävan efter ideologisk »renhet« som ställer orimliga krav och skapar en intolerant och fientlig attityd, vilket hindrar en fri åsiktsbildning.
- Spontana reaktioner på enskilda yttranden i kombination med hög spridningstakt kan öka risken att oskyldiga pekas ut i affekt och utan stöd i fakta. Drev startas lättare på sociala medier och är svåra att hejda när de väl satts igång.
- Konton med många följare kan överrösta mindre konton och på så sätt »gömma« sanningen för att driva igenom en egennyttig agenda.
- Cancelkulturen kan ta uppmärksamhet från viktigare och mer akuta samhällsfrågor.