KVINNOJOUREN I TYRESÖ
Alla jourkvinnor måste förhålla sig till döden. Det finns alltid en risk för att någon av de skyddssökande kvinnorna ska bli mördad. Våren 2020 uppenbarade sig ett nytt dödshot: coronasmittan. Kvinnojouren i Tyresö har ändå valt att hålla öppet för att kunna erbjuda skydd till de kvinnor som lever isolerade med sina förövare.
Text: Marja Beckman
Det blir ingen vanlig intervju denna gång. Normalt sett brukar jag åka tåg ett par timmar och besöka jourkvinnorna eller -tjejerna i deras lokal eller på ett kafé i deras hemstad. Coronasmittan har förändrat villkoren. Denna intervju görs istället över en videolänk. Jag sitter i mitt kök. Jourens ordförande Anna-Maria Yasdani, styrelseledamoten Sabina Tedestam och kommunikatören Sanna Holm befinner sig i jourens lokal. De försöker hålla avstånd från varandra under intervjun, så det är mest Anna-Maria jag ser på skärmen. Sanna sticker fram huvudet när hon pratar.
– Vi får inte svika kvinnorna. Det finns jourer som inte tar emot nya skyddssökande kvinnor på grund av coronan, men det känns viktigt att vi fortsätter att finnas där när samhället stänger ner, säger Anna-Maria.
Tyresö kvinnojour bildades 1981 och är därmed en av Roks äldsta jourer. Idag har de två anställda. Den ena sköter det skyddade boendet. Eftersom hon bor tillsammans med sin mamma som tillhör en riskgrupp rycker Anna-Maria just nu in fysiskt när det behövs. Den andra anställda är Sanna som bland annat arbetar med digital kommunikation och opinionsbildning.
– Att driva opinion för att förebygga mäns våld mot kvinnor är en del i vårt arbete som har blivit mycket större de senaste åren, säger Anna-Maria.
Ungefär 60 procent av de ideella jourkvinnorna i Tyresö är 60 år eller äldre och utgör genom sin ålder en riskgrupp. Jourens vanliga föreningsverksamhet är stängd, men några av kvinnorna tar fortfarande emot samtal från sina hem. Att inte ses fysiskt gör att de missar den direkta gemenskapen och stödet från varandra i anslutning till samtalen, men de håller kontakt via telefon.
En av de mest erfarna ideella jourkvinnorna är 83-åriga Sylvia Ljungdahl som är vice ordförande. Efter videosamtalet ringer jag upp henne.
– Jag och de andra på jouren hörs dagligen på telefon. Jag har också haft stödsamtal med en kvinna via telefon. Men det är inte samma sak som att sitta mittemot varandra och prata. Det är trist, men det är bara att gilla läget, säger Sylvia.
Nyligen publicerade Tyresö Kvinno- och tjejjour helsidesannonser i lokaltidningen Mitt i Tyresö. »Råd till dig som befinner dig i karantän med någon som utövar psykiskt eller fysiskt våld mot dig« löd annonsens rubrik. I annonsen uppmanas utsatta kvinnor att gå till sitt lokala apotek och säga ett kodord, så kontaktar de apoteksanställda jouren.
– Vi tog kontakt med apoteken i Tyresö och frågade om de ville hjälpa till. De var väldigt entusiastiska, berättar Anna-Maria.
En kvinna på det skyddade boendet blev hotad med automatvapen av mannen hon hade flytt från. Han skickade bilder på en husfasad för att visa att han visste var hon fanns.
Döden har under våren 2020 varit extra påtaglig för alla. Men för jourkvinnorna är det inget nytt.
– Vi förhåller oss till döden hela tiden. Många av de kvinnor vi skyddar lever under dödshot, säger Sanna.
Hon berättar om en kvinna som för en tid sedan bodde på deras skyddade boende. Hon blev hotad med automatvapen av mannen hon hade flytt från. Han skickade bilder på en husfasad för att visa att han visste var hon fanns. Det var visserligen fel fasad, men händelsen var tillräckligt skrämmande för att kvinnan skulle tvingas flytta till ett annat skyddat boende.
– Då var vi oroliga och sa »tänk om vi får höra om tre månader att hon har blivit mördad«, berättar Sanna.
Nyligen tog jouren emot en kvinna som av ekonomiska skäl var tvungen att gå tillbaka till sin förövare. Eftersom hon inte är född i Sverige och han är hennes enda anknytning till Sverige måste hon stanna kvar hos honom tills de har varit gifta i två år.
– Han måste försörja henne, hon är helt i händerna på honom. Om hon inte stannar blir hon tillbakaskickad till hemlandet, hon är livegen, berättar Anna-Maria.
För den sortens händelser har jouren, i samarbete med socialtjänsten, utarbetat en strategi, en sorts plan B som kan bli en utväg för kvinnan.
– Vi erbjuder självklart kvinnan fortsatt möjlighet att höra av sig om hon vill, men talar också med henne om vad hon kan göra om hon behöver söka skydd igen så att hon har en egen handlingsplan, säger Sanna.
Trots att isolering brukar leda till ökat våld mot kvinnor har jourens telefoner varit oroväckande tysta de senaste veckorna.
– Men på sommaren och vid jul brukar telefonerna också tystna. Först efter några månader tar sig kvinnorna ut och söker hjälp, så vi brukar få många kontakter i oktober och mars. Folkhälsomyndigheten tror nu att restriktionerna lättar i juni-juli. Så då kanske vi får mer att göra i sommar än vi brukar ha, säger Sanna.
STORA BILDEN Sabina Tedestam, styrelseledamot, och Anna-Maria Yasdani, ordförande i Tyresö Kvinnojour, fotograferade på coronasäkert avstånd av kommunikatören Sanna Holm.