En bra kvinna är en död kvinna

Inom den manliga berättar­konsten är en kvinnas död större än en kvinnas liv. Därför kokas det stor dramatik på kvinnors lik. Kvinnoöden som slutar med döden är helt enkelt ett av kulturlivets säkraste kort. Det finns ju så många skäl till att ta livet av en kvinna att det faktiskt inte spelar någon roll varför hon måste avlida. Den största dödssynden har hon ändå alltid begått just genom att tillhöra kvinno­könet. Kvinnotryck kikar ner i massgraven av lustmördade kvinnliga huvudpersoner som alla tiders kulturmän lämnat efter sig.

Text: Unni Drougge | Illustration: Lisa Medin
 

Betty Blue – 37.2° på morgonen

Fransk succéfilm från 1986 där en man med författardrömmar förlorar sig i högoktanig passion med den galet gränslösa och impulsiva Betty. Mellan de heta herdestunderna gör Betty allt för att pojkvännen ska få sitt mediokra manus publicerat. Men hon har också egna drömmar om att få barn med honom. När ingenting av detta lyckas hanterar Betty besvikelsen med allvarligt självskadebeteende och sliter ut sitt ena öga. Givetvis klassas hon därför som mentalsjuk och sys in. Pojkvännen besöker Betty och kväver henne till döds med en kudde. I filmen ska avrättningen föreställa ett barmhärtighetsmord – mannen befriar sin galna flickvän från ett öde värre än döden. Samtidigt befriar han sig från den förtärande passionen med den krävande flick­vännen och blir äntligen fri att sätta sig ner och skriva storverket han är ämnad till.

Beatrice Dalle i »Betty Blue – 37.2° på morgonen« regisserad av Jean-Jacques Beineix. Foto: Flickr
 

Sylvia

Sylvia Plaths tragiska levnadsöde (1932–1963) blev film (»Sylvia« 2003), med Gwyneth Paltrow i huvudrollen. Sylvia hade en lysande författarkarriär framför sig. Tills hon gifte sig och fick två barn med den notoriskt otrogne och hyllade poeten Ted Hughes. Medan hans berömmelse steg blev Sylvias tillvaro alltmer inskränkt. Hennes skrivande fick stå tillbaka för det expansiva manliga geniet, och ensam med två små barn gasade hon ihjäl sig 31 år gammal.
Knappt en månad tidigare hade hon kommit ut med »Glaskupan« underpseudonym. Romanen beskriver en ung kvinnas kamp mot alla de inre och yttreh ämningar som lägger band på den kvinnliga skaparkraften och är idag en av litteraturens stora klassiker.

Sylvia Plath – kvinnligt författar­geni som dog av näringsbrist när det manliga konstnärsegot behövde näring. Foto: Arkivbild
 
 

Breaking the waves

Filmen om den unga och gudfruktiga Bess utspelar sig i en isolerad by på den nordvästskotska kusten där Bess bor hos sina stränga släktingar. Trots att handlingen utspelar sig på 1970-talet råder en gammalmodig och bigott syn på sexuella utsvävningar bland byborna. Bess träffar en man som arbetar på oljeplattform och upplever för första gången sexuell njutning. När han måste tillbaka till oljeriggen blir Bess sjuk av längtan och börjar samtala med Gud om att få honom hem igen. Hennes önskan går i uppfyllelse, men han kommer hem förlamad efter en svår olycka. Eftersom han inte längre kan tillfredsställa Bess ber han henne ha sex med andra och berätta i detalj för honom hur det kändes. Bess följer hans upp­maning, fastän det leder till att hon blir fördömd av byborna. Det hela slutar med att hon utsätts för ett grovt sexövergrepp och misshandlas till döds. Men simsalabim – mannen reser sig upp och går!
Foto: Ur filmen

 

Dancer in the dark

I denna hjärtknipande film med Björk i huvudrollen får vi följa Selma – en fattig och godhjärtad tjeckisk kvinna som flyttat till USA med sin son där hon jobbar ihop pengar för att kunna bota sonens ärftliga ögonsjukdom som hon själv också har. Hon hyr en trailer och sliter hårt på fabrik. De ynka slantar hon tjänar förvarar hon i en burk. Hennes syn blir allt sämre, och mannen hon hyr trailern av stjäl hennes besparingar. När Selma försöker få honom att ge tillbaka pengarna skadas han av misstag och vädjar till Selma om att hjälpa honom dö. Hon gör det han ber om, men blir sedan mordanklagad och dömd till döden. Fastän de sparade pengarna skulle ha räckt till en försvarsadvokat som kunde rädda hennes liv går hon tappert mot sin avrättning i visshet om att sonen ska få behandling.
Foto: Flickr

Breaking the waves (1996) med Emma Watson och Stellan Skarsgård/Dancer in the Dark (2000) med Björk/Filmaren Lars von Trier älskar passionerat att låta godhjärtade kvinnor offra sig …
 
 

Lady D’Arbanville

Sångaren/låtskrivaren Cat Stevens förälskade sig på 1960-talet i Patti D’Arbanville som var en framgångsrik tonårsmodell. När hon lämnade honom för nya uppdrag skrev han låten »Lady D’Arbanville«, där han sitter vid sin döda flickväns säng och fantiserar om att väcka henne till liv och göra henne till sin unga mö. Den levande Patti D’Arbanville sa senare att hon tyckte synd om sitt ex när hon hörde låten, eftersom hans saknad var så stor att han betraktade henne som död. När en man inte får leva med kvinnan han älskar är ju hennes fortsatta liv inget värt.

När Patti D’Arbanville lämnade Cat Stevens skrev han en låt om att hon var död och sjöng den för henne på telefon. Låten blev sedermera en världshit. Foto: Hipwallpaper
 

Carmen

Männen flockas kring den vilda, vackra och kompromisslösa Carmen som arbetar på cigarettfabrik. När hon arresterats efter ett våldsamt knivbråk lindar hon den unge soldaten José kring sitt finger och får honom att släppa henne fri medan han själv får sitta inne. Efter avtjänat straff träffas de igen, men José vill ha ensamrätt på Carmen och slår ner sina rivaler. Carmen har däremot ingen lust att binda sig eller bli kontrollerad av en svartsjuk man. När José friat kastar hon därför hans ring på marken. José ger henne ett dödande knivhugg i bröstet. Kan inte han äga henne ska ingen annan heller kunna det.
Operaklassikern »Carmen« av George Bizet (1875): Kan man inte äga den man älskar måste man döda den man älskar. Foto: Sydneyoperan
 
 

Madame Bovary

Vackra bonddottern Emma är uttråkad i sitt äktenskap med en snäll tråkmåns som driver en måttligt framgångsrik läkarpraktik. Att bli mor ger henne heller ingen tillfredsställelse, och hon drömmer sig bort genom att läsa romaner. Inspirerad av romankaraktärernas lustfyllda liv inleder hon utomäktenskapliga förbindelser, blir förälskad i en man som ger henne spänning och förbereder en flykt med honom men blir dumpad. Emma faller in i ett febertöcken, tar upp kontakten med en tidigare älskare och flyr in i dyra nöjen som kräver att hon skuldsätter sig tills skulderna stigit henne över huvudet och fordringsägarna är på väg att avslöja henne. Emma tar arsenik och dör en mycket plågsam död för att hon inte kunde nöja sig med ett dödstråkigt liv.

Foto: DVD-omslag
 

Fröken Julie

Godsägardottern Julie tillbringar midsommarkvällen med att sitta och supa med hunkige betjänten Jean i köket där hans fästmö är kokerska. När fästmön somnat har Julie och Jean ångande sex. Julie är uppeldad och vill rymma med betjänten, men efter sexakten är Jean dryg och stöddig. En kvinna förlorar ju sitt värde så fort hon särat på benen. Fästmön blir förbannad när hon fattar vad som hänt och varnar för att greven också snart kommer att fatta. Den enda lösningen är att Julie dör. Jean ger henne sin rakkniv så att hon kan skära halsen av sig.

Fröken Julie är August Strindbergs mest spelade pjäs. Foto: Malmö Stadsteater.

 
 

Kameliadamen

Tuberkulossjuka Marguerite är kurtisan i 1800-talets Paris, där hon kan föra en extravagant livsstil som bekostas av rika män med fina titlar. Men en dag möter hon den sanna kärleken i Armand, en ung hedersknyffel från provinsen. Marguerite är beredd att avstå sina dyra vanor för att leva lantligt med sin älskade. Armands pappa avstyr emellertid planerna genom att förklara
för Marguerite att sonens framtid blir förstörd om de gifter sig, och om Marguerite verkligen älskar Armand måste hon lämna honom för hans eget bästa. Armand tror att hon träffat en annan och historien slutar med att Marguerite dör i ensamhet.
Kameliadamen är skriven av Alexandre Dumas d.y. och kom ut 1848. Romanen är en av världslitteraturens mest kanoniserade klassiker som uppförts i alla tänkbara format inom scenkonsten och filmen.

Bild: Filmaffisch
 

La Traviata

Guiseppe Verdi komponerade en opera baserad på Kameliadamen bara fem år efter att romanen kommit ut (1853). La Traviata blev Verdis mest berömda mästerverk, där den lyxprostituerade kvinnan med lungsot fick heta Violetta. I slutet får hon återse sin stora kärlek och dör i hans armar.

Kåthet straffas med lungsot. Foto: Folkoperan