Feminismen är en rörelse ur vilken många olika feministiska inriktningar och ideologier har utvecklats. Dessa inriktningar har genom åren drivit den feministiska rörelsen framåt. Här är ett axplock:
Intersektionell feminism
Kommer ursprungligen från »black feminism« då många upplever att den feministiska rörelsens analyser inte räcker för att förklara arbetarkvinnors och svarta kvinnors underordning. Vissa menar till och med att traditionell feminism kan vara en täckmantel för rasism – om den bara gynnar vita kvinnor. Vita kvinnor kritiseras för att enbart fokusera på problem och maktstrukturer som rör vita kvinnor, företrädesvis ur medelklassen.
Radikalfeminism
Radikalfeminismen växte fram under 1960-talet och menar att könsmaktsordningen genomsyrar varje aspekt av mänskligt liv. En grundläggande åsikt är att patriarkatet systematiskt förtrycker kvinnor. Förtrycket på grund av kvinnans kön är den mest grundläggande formen av förtryck och tar sig bland annat uttryck i pornografi, prostitution och mäns våld mot kvinnor. På denna feministiska grund vilar Roks verksamhet, och den ideologin ligger också bakom tanken om det separatistiska rummet, där systerskapet råder och kvinnor stödjer varandra i frånvaro av män. Slagordet »det personliga är politiskt« är ett uttryck för att kvinnor inte bara förtrycks i samhället utan också i hemmet. Många av de tidiga tankarna från radikalfeminismen finns kvar inom den feministiska rörelsen; inte minst är fokus på hemmet som en politisk angelägenhet viktigt.
Liberalfeminism
Liberalfeminismen uppstod i den första vågens feminism då många av feministerna var just liberaler som kämpade för kvinnlig rösträtt. Liberalfeminism är inriktad på att uppnå jämställdhet mellan könen genom reformer inom det befintliga samhället och rättssystemet. Den betonar individuell frihet, rättvisa och rättsliga reformer som medel för att uppnå jämställdhet. Man strävar efter att eliminera könsdiskriminering och upprätthålla rättigheter och möjligheter för kvinnor på samma villkor som män. Det handlar om att ändra lagar och politik som diskriminerar kvinnor och för att säkerställa lika möjligheter inom utbildning, arbete och samhället i stort.
Socialistisk feminism
Den socialistiska feminismen slog igenom under den andra vågens feminism och innebär att man kombinerar feministiska mål med socialistiska principer och analyser. Denna teori och aktiviströrelse betonar att könsmakt och klassmakt är nära sammanflätade och att kampen för kvinnors rättigheter och jämställdhet inte kan separeras från den bredare kampen mot kapitalism och ekonomisk ojämlikhet. Socialistisk feminism kämpar för samarbete och solidaritet mellan kvinnor och män i arbetarrörelsen och ser den feministiska kampen som en del av den större kampen för social rättvisa.
Anarkafeminism
Anarkafeminismen var viktig för feminismen på 1970-talet. Precis som anarkister arbetar de ofta i små grupper och nätverk. Anarkafeminismen betonar att patriarkala och hierarkiska strukturer, både i samhället och inom feministiska rörelser, måste ifrågasättas och avskaffas. Precis som anarkister tycker anarkafeminister att alla människor ska ha lika stor makt och lika stor rätt att bestämma.
Queerfeminism
Inom queerfeminismen fokuseras på frågor relaterade till könsidentitet och sexuell läggning och binära könsnormer och traditionella synsätt på sexualitet ifrågasätts. Fokus ligger på att skapa en inkluderande och accepterande kultur som stöder hela spektrumet av könsidentiteter och sexuella läggningar. Queerfeminisen överlappar ofta andra feministiska inriktningar, till exempel intersektionell feminism som ju också betonar hur diskriminering på grund av kön och sexualitet ofta samverkar med diskriminering på grund av ras, klass och andra faktorer.
Postkolonial feminism
Inom postkolonial feminism analyseras och förstås könsmakt och patriarkala strukturer utifrån påverkan av kolonialism och imperialism. Teorin betonar de specifika utmaningar och erfarenheter som kvinnor i tidigare koloniserade områden möter och arbetar för att avkolonisera både tankesätt och politik. Postkolonial feminism är kritisk mot alla aspekter av kolonialism och dess påverkan på kvinnor och genusrelationer.
Cyberfeminism
I den digitala tidsåldern har cyberfeminism uppstått för att utforska frågor som rör kvinnors representation på internet, digitala trakasserier och teknikens könsskillnader. Syftar till att belysa och bekämpa digital ojämlikhet och främja kvinnors deltagande inom teknik- och online-områden. Betonar också hur teknologi kan användas som ett medel för självuttryck och feministisk aktivism.
Ekofeminism
Kopplar samman frågor om miljön med feministisk teori och menar att frågor om kvinnors underordning och miljöförstöring hör ihop. Den menar att patriarkala strukturer och hierarkier är kopplade till exploatering av naturen och argumenterar för att miljöskydd och jämställdhet är sammanlänkade mål. Ekofeminism strävar efter att främja både kvinnors rättigheter, djurs rättigheter och miljöskydd.