Kvinnotryck, många omslag, foto Tina Olby.

Från A4-stencil till glassigt magasin

»Roks egen tidning Kvinnotryck‹ har en unik ställning i den svenska tidningsfloran. Med en redaktion av kvinnor och tjejer som arbetar aktivt och praktiskt inom jourverksamheten står Kvinnotryck öga mot öga med sexismens och kvinnoförtryckets råaste former. Denna direktkontakt med jourernas verklighet är Kvinnotrycks främsta styrka men också den svenska jämställdhetens svagaste punkt.« Roks styrelse 2021

Text och foto: Tina Olby

Vad vore väl en organisation utan regelbunden kontakt med sina medlemmar?
Såväl myndigheter som idrottsföreningar, villaägare och fackföreningar, har någon form av kommunikation med sina medlemmar. Syftet är att skapa tillhörighet, ge inspiration samt vara kunskapshöjande för medlemmarna men också driva politiskt opinionsarbete.

Redan 1982, två år innan Roks bildades, insåg jourerna vikten av medlemskontakter via en skrift. Under 40 år har jourrörelsens medlemsskrift sedan utvecklats från en A4-stencil till dagens Kvinnotryck.

Det började i liten skala med »Internbladet«, där utgivningen ambulerade mellan jourerna och bekostades av den aktuella jouren. 1986 bytte skriften namn till »Kvinnojouren« och blev ett A5-häfte med 12 till 20 sidor och fast redaktör, Margareta Björkman. Namnet Kvinnojouren gav upphov till missförstånd och efter förslag från jourerna byttes det 1991 till »Kvinnotryck«. Tidningen var i första hand avsedd för jourerna med interna angelägenheter i form av teman samt artiklar från jourernas verksamhet.

Roks årsmöte 1996 beslutade att satsa på ett större format och en mer utåtriktad tidning. Året efter gavs den första Kvinnotryck i magasinformat ut med fyra nummer per år. Tidningen fick ekonomiskt stöd av Brottsofferfonden och Gerda Christenson var huvudredaktör.

Under rubriken »Ordförande har ordet« framförde ordföranden regelbundet Roks ståndpunkter när det gäller jourverksamheten och omvärldshändelser. Det inrättades ett redaktionsråd, sedermera redaktionskollektiv, bestående av tidningens redaktör och jourkvinnor.

Våren 1999 tog journalisterna Ghita Huldén och Jenny Svenberg över redaktörskapet. De ville skapa en tidskrift med tydlig nyhetskänsla och öka utgåvan till åtta nummer per år.

»Syftet med tätare utgivning är att kvinnojourerna och Roks mer aktivt ska kunna delta i den politiska debatten», skrev redaktörerna i första numret.

De tog också fram en helt ny layout. Dåvarande ordförande Angela Beausang och senare Ireen von Wachenfeldt fick en tydlig plats på ledarsidan och även styrelseledamöterna bjöds in att skriva där.

Tidningens 16 sidor delades upp i nationella och internationella nyheter, kultur och två sidor debatt som engagerade medlemmarna, samt notiser och artiklar om och från jourrörelsen. Feministiska forskare och rörelsens politiska kamp och opinionsbildning speglades.

Redaktörerna skickade ut varje nummer till utvalda journalister och nyhetsredaktioner vilket resulterade i att Kvinnotryck citerades i de stora dagstidningarna. Socialstyrelsens överdirektör såg sig manad att gå i svaromål på en artikel som beskrev och kritiserade Socialstyrelsens utbildningsansvar angående mäns våld mot kvinnor.

Efter sex år med tydlig förändring och nyskapande av Kvinnotryck vidtog Maria Karlsson, Ulrika Sjöström och därefter Johanna Carlson som redaktörer de följande tre åren.

Då flyttas ledarsidan längst bak i tidningen och fick benämningen Jourliv, där dåvarande ordförande Lina Ploug skrev inlägg. Debattsidan tonades ner och främst debattörer utanför jourrörelsen stod för inläggen. Nyhetssidan togs i stort sett bort och fokus lades istället på jourverksamheten.

Kvinnotrycks policy, att inte ha män på bild i tidningen, bröts och ett antal män intervjuades – ibland med helsidesbild. Även krönikor, skrivna av män, förekom i tidningen. Därmed frångick man tanken om att balansera den ojämställda fördelningen i andra tidningar och utgöra en frizon i likhet med kvinnojourerna och tjejjourerna.

2009 till 2013 var det redaktören Katarina Hörlin Barnekow som satt vid rodret. Även under den tiden hade tidningen övervägande jourfokus. Tidningen gavs ut med fyra nummer per år och, liksom idag, pryder ett kvinnoporträtt framsidan på nästan alla nummer.

2014 tillträdde Unni Drougge redaktörskapet med undantag av några nummer. Tidningen fick nytt typsnitt och ny layout och pappret fick en glansigare ton för mer magasinkänsla. Innehållet delades upp och ordförande skrev under vinjetten Uttalat, Roksnytt fick två sidor, samt vinjetterna Avtryck, Inzoomat, Granskat och Närkontakt infördes. Under temat Verklighetschecken presenterades en av Roks jourer. Tidningen fick också en skarpare framtoning.

Kvinnotryck är ett guldägg och vi fortsätter att utveckla vår medlemstidning som den oerhört intressanta, viktiga och glimrande rörelse vi är.« Roks styrelse 2021

Kvinnotryck 4-2021, omslag

Trots alla förändringar, har tidningen genom­gående lyft fram betydelsefulla forskare inom området mäns våld mot kvinnor. Forskningen har presenterats främst genom intervjuer av såväl svenska som utländska forskare. Eva Lundgren, Carin Holmberg, Maud Eduards, Åsa Eldén, Nea Mellberg, Stina Jeffner och Mia Eriksson samt Jenny Westerstrand, har alla porträtterats i Kvinnotryck. Bland de utländska forskare som beretts plats i tidningen kan nämnas Liz Kelly, Amy Elman, Marianne Hester, Catharine MacKinnon och Gale Dines.

Politiker har även en given plats. Jourverksam­heten är beroende av många politiska beslut och Roks frågor är av storpolitisk karaktär. Anita Gradin, Margareta Winberg och Margot Wallström har lyfts fram, liksom ett antal övriga jämställdhets-
­ministrar.

Från 1997 har Roks ordförande haft rollen som Kvinnotrycks ansvariga utgivare.

Förändringen av format och framtoning, utvecklingen från stencil till dagens magasin, har påverkats av såväl Roks ekonomiska möjligheter, som redaktörernas inriktning och redaktionskollektivets medverkan. Tonvikten på interntidning och utåtriktad tidning har varierat under åren.

Snart är det dags igen. På Roks årsmöte 2021 beslutades att göra en ny översyn av Kvinnotryck. En fråga som diskuterats har varit om Kvinnotryck ska rikta sig inåt och spegla rörelsen eller om den ska vända sig utåt, med en svagare koppling till Roks som organisation. Under senare år har linjen med svagare intern koppling valts. Nu vill årsmötet ändra på det.

I en medlemsenkät ställdes frågan om tidningens innehåll. Högt på listan hamnade »En plats för nyheter, politik och forskning som är relevanta för rörelsen«, och »En plats för Roks medlemsjourer att få information om rörelsen« samt »Plats för feministisk debatt«. Någon majoritet för enbart nättidning framkom inte i enkäten.

Utvecklingsresan fortsätter med andra ord, eller som styrelsen uttryckt det:
»Kvinnotryck är ett guldägg och vi fortsätter att utveckla vår medlemstidning som den oerhört intressanta, viktiga och glimrande rörelse vi är.« Roks styrelse 2021.