Hade inte Harvey Weinstein blivit uthängd inför hela världen skulle metoo aldrig ha fått den sprängkraft som behövdes för att nå igenom bruset. Tack vare detta sensationella utpekande av en enskild man med stor makt, blev mäns sexuella gränsöverträdelser en allmän angelägenhet. Idag kritiseras metoo för just det som fick världen att äntligen lyssna på kvinnors erfarenheter av detta omfattande svineri. Så, hur ska vi ha det, egentligen?
Kvinnotryck har nosat i debatten om namnpubliceringarnas vara eller inte vara.
Text: Joanna Górecka | Foto: Shutterstock
Ofta talas det om att brott mot kvinnor och kvinnors vittnesmål måste tas på större allvar. Men när förövare sedan namnges heter det att kvinnor tar lagen i egna händer och att mäns liv slås i spillror. På senare tid har debatten om kvinnors säkerhet överröstats av kritik mot mediernas namnpubliceringar av just män som hotar kvinnors säkerhet. Och det gäller inte bara grova brott som misshandel och sexövergrepp.
Att hänga ut namnen på misogyna näthatare betraktas också som ett etiskt övertramp om de är yngre än 18, vilket demonstrerades då den feministiska sajten Gardet publicerade en av de många hatkommentarer de dagligen får in och lät avsändarens namn stå med. När det visade sig vara en 16-årig kille som velat straffa Gardets feministiska opinionsbildare med en »fet bakhandsörfil« tog det hus i helvete. Högprofilerade skribenter skyndade till pojkens försvar och slog fast att Gardet å det grövsta hade brutit mot god publicistisk sed. En del ansåg till och med att 16-åringen kunde få hela sin framtid förstörd av att denna förhållandevis milda våldsfantasi blottats för allmänheten. Märk väl, att för inte länge sedan utmålades hot och hat på nätet som en allvarlig fara för demokratin och det fria ordet. Men nu tycks det vara viktigare att skydda den stora gruppen flitigt näthatande tonårskillar.
Klart är att metoorörelsens namnpubliceringar har skakat om det pressetiska regelsystemet. Frågan är åt vilket håll vi ska gå. Är pressetiken föråldrad och behöver uppdateras? Eller är det dags att skärpa kraven på att den efterlevs?
GUNILLA BRODREJ
Feminister som göder hat föder hat, tyckte Expressens Gunilla Brodrej och bad om att få påminna Gardet om elementära publicistiska regler.
Foto: Bokförlaget Atlas
ISOBEL HADLEY-KAMPTZ
Ett groteskt övertramp att hänga ut barn och deras kontaktuppgifter inför en mångtusenpublik, skrev Isobel Hadley-Kamptz i Medievärlden, där hon jämförde Gardet med högerradikala
propagandasajter.
Foto: Mynewsdesk CC