Det feministiska och aktivistiska 70-talet satte mäns våld mot kvinnor på kartan. Kvinnor demonstrerade och debatterade. Erfarenheter utbyttes och det stod klart att mäns våld mot kvinnor var ett utbrett samhällsproblem.
Aktivismen präglade jourrörelsen tills frågan fick gehör hos politiska företrädare i regeringen och ett fruktbart politiskt samarbete ersatte demonstrationer och civil olydnad. Men när statsfeministerna flyttade ut från regeringskansliet och idealismen ersattes av kriterier, formella krav och vinstmarginaler, då tog utvecklingen en annan riktning.
Idag är kvinnojoursrörelsen hotad. Men mäns våld mot kvinnor är det inte. Läs om 40 års utveckling av svensk kvinnojourrörelse.
Text: Charlotta Janson Josephsson | Illustration: Jenny Soep