Jag jämförde mig med mina bröder och såg förtrycket

Elaf Ali, foto Hugo Thambert

När Elaf Alis familj kom till Sverige från Irak, blev den förhållandevis liberala fadern mer konservativ. Det gick ut över Elaf, som förväntades bära familjens dyrbara heder på sina unga axlar. I sin debutbok »Vem har sagt något om kärlek?« berättar hon om hur hon bröt sig fri från förtrycket – och fick över pappan på sin sida.

Text: Ellinor Gotby Eriksson | Foto: Hugo Thambert

Din bok har fått stor uppmärksamhet, inte bara på grund av det viktiga ämnet – utan också för att den är väldigt självutlämnande. Hur kändes det för dig att offentliggöra ditt trauma på det sättet?
– Det var inget enkelt beslut. Jag tänkte först skriva en skönlitterär bok, men alla förlag jag pratade med tyckte att det skulle bli bättre och starkare om jag berättade min egen historia. Jag är en person som håller på mitt privatliv, så då fick jag tänka ett tag. Och sedan landade jag i att det här ämnet är större än jag själv och att förändring bara kan ske om vi som är eller har varit utsatta berättar. För hur ska folk veta vad som händer bakom stängda dörrar, och kunna hjälpa till, om ingen berättar? Och jag ångrar inte det beslutet.

Hade jag bara haft systrar hade jag inte sett hur våra föräldrar behandlade oss olika på grund av kön.

Det faktum att dina bröder fick göra många saker som inte du fick, hur skulle du säga att det påverkade din självbild?
– Jag skulle säga att det faktiskt var något bra. För jag jämförde mig med mina bröder, och förstod inte varför de fick göra saker jag inte fick. Det var en av de sakerna som gav mig ammunition att slå mig fri och kräva lika rättigheter. Hade jag bara haft systrar hade jag inte sett hur våra föräldrar behandlade oss olika på grund av kön.

Minst 100 000 unga svenskar mellan 16 och 25 år lever under hedersförtryck idag. Vad vill du säga till dem som tror att detta är deras enda möjliga verklighet?
– Det finns absolut en annan verklighet och en mycket bättre framtid. Mitt tips är att bygga upp sig själv tills man är stark nog att slå sig fri. Och berätta för några man litar på vad som sker i hemmet så man inte är ensam om vetskapen. Jag hoppas att vi i framtiden kommer ha organisationer som hjälper föräldrarna att överge de normer och värderingar som förtrycker barnen, så att familjer som egentligen älskar varandra inte ska behöva splittras.

Hur gjorde du för att förlåta det din pappa utsatte dig för som tonåring?
– Min pappa har förändrats. Det finns ingen anledning för mig att fortsätta vara arg, ledsen och upprörd över det som varit. Han är en helt annan människa idag. Jag har dock inte accepterat det han gjort och det vet han. Men förlåtelse, när en person genuint förändrats, förtjänar alla.

Har du något nytt bokprojekt på gång?
– Jag känner att jag precis har landat efter den hektiska våren, så än så länge har jag inte påbörjat något. Vi får se vad som händer längre fram. Men att det blir fler böcker i framtiden är garanterat, för jag älskar att skriva. Men nästa bok kommer nog inte handla om mig.

DETTA HAR HÄNT
Elaf Ali, född 1987 i Bagdad, Irak, är en svensk journalist och programledare. Hon kom till Sverige 1991 och är uppväxt i Fjälkinge utanför Kristianstad, men flyttade som ung till Stockholm. Ali var under 2017 krönikör på Expressen. År 2018 var hon program­ledare på SVT Nyheter och sena Rapport och 2019 var hon nyhetsuppläsare i P3. Förra året släppte hon den omtalade boken »Vem har sagt något om kärlek?: Att bryta sig fri från hedersförtryck« (Norstedts) och har sedan dess flertalet gånger intervjuats ihop med sin före detta förtryckare – pappan.