
ÄNDA SEN SPRICKAN inom Roks ledde till två separata kvinno- och tjejjoursorganisationer har definitionerna av en kvinnojour blivit alltmer flytande.
Socionomen Veronica Ekström ingår i ett forskningsteam som ska titta närmare på konsekvenserna för kvinnojourerna av upphandling. När hon skrev sin avhandling »Det besvärliga våldet. Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer« (2016) kunde hon konstatera att det rådde begreppsförvirring kring vad en kvinnojour är och gör.
– Något som förvånade mig var att de flesta jag pratade med inte ser kvinnojourer som något särskilt. De ser kvinnojourerna som en av många leverantörer av skyddade boenden. Det är tydligt hur vi i samhället pratar om olika saker. Därför är skyddat boende som begrepp alldeles för vagt, säger Veronica Ekström.

KVINNOTRYCK FRÅGADE Angela Beausang, en av Roks ringrävar som varit med i matchen längre än de flesta och som i två omgångar suttit på ordförandeposten, om varför det är så få som verkar ha koll på vad en kvinnojour verkligen är. Hon säger att begreppsglidningen till stor del hänger ihop med Unizons utveckling, som gjort om kvinnojourer och tjejjourer till andra verksamheter.
– Unizon påstår att de är den största riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer, för det låter bra. Men det är inte sant. Många av Unizons medlemmar håller på med helt andra saker. Ska en ungdomsmottagning räknas som en tjejjour? Eller ska en jour som tar emot manliga stödsökande kunna kallas kvinnojour? Då förlorar ju ordet all mening, säger Angela Beausang, numera en av eldsjälarna som gett Simrishamn en kvinnojour.
– Men vi vill inte ha något skyddat boende, poängterar hon, för idag har skyddat boende blivit något helt annat än vad det från början handlade om. Det har bidragit till att knappt ens kommunerna längre fattar vad ideella kvinnojourer är.