Elisabeth Björk, foto Marja Beckman.

Lyckas hon behålla jobbet tar han hennes lön

KVINNOJOUREN I KARLSTAD

När en kvinna lämnar en man som utsätter henne för våld står hon ofta utan vare sig arbete eller inkomster. Joursystrarna på Kvinno­jouren i Karlstad kan berätta många historier om män som förstört kvinnors försörjningsmöjligheter.

Text och foto: Marja Beckman

De flesta av oss kämpar för att få till en balans mellan arbete och relationer, men för en kvinna som måste lämna en våldsam relation ställs allt på ända.

– Vi har aldrig mött någon våldsutsatt kvinna som har sagt »det är inga problem med ekonomin«. Antingen har hon jobb och måste betala alla räkningar, eller så ser han till att hon inte har något jobb. Vårt samhälle är byggt kring pengar, allt kostar. Att kontrollera hennes ekonomi är därför ett av de effektivaste sätten att hålla kvar henne i relationen, säger Elisabeth Björk som är relativt nytillträdd ordförande för Karlstad kvinnojour.

»Sola« skiner faktiskt när Kvinnotryck besöker den värmländska staden, men Karlstads berömda slogan har ingenting med vädret att göra. Den bygger på historien om värdshusvärdinnan Eva Lisa Holtz som var känd för sitt »soliga« humör.

Ämnet för dagen är inte precis soligt, men viktigt. Vi ska prata arbete och försörjning. I lokalen Navet möter Kvinnotryck ordförande Elisabeth Björk och Gunilla, som är verksamhetsledare på Kvinnojouren i Karlstad. Gunilla, som ofta besöker det skyddade boendet, föredrar att endast ha med sitt förnamn i tidningen. Hon har varit engagerad i jouren i 31 år – lika länge som Elisabeth har levt.

En specialistsjuksköterska med fyra barn tvingades skola om sig till ett annat yrke för att hon inte hade tid att svara när mannen ringde och sms:ade på arbetstid.

Gunilla kan räkna upp otaliga historier om ekonomiska orättvisor och män som manipulerar och kontrollerar kvinnans livsutrymme och möjligheter att försörja sig själv. Hon minns till exempel en fyrabarnsmamma som arbetade som specialistsjuksköterska, men tvingades skola om sig till ett annat yrke för att hon inte hade tid att svara när mannen ringde och sms:ade på arbetstid.

– Han slog henne aldrig och var populär i föreningslivet, men kontrollerade allt hon gjorde, berättar Gunilla.

Överraskande många par övergår snabbt till delad ekonomi. Sedan tar det inte lång tid förrän han ser till att hennes lön går direkt in på hans konto. Då har han kontroll över allt hon spenderar. En del kvinnor kommer till jouren utan egna pengar och eget bankkort. Nyanlända kvinnor kan vara särskilt utsatta eftersom de i början bara får ett bankkonto som gäller för hela familjen.

– Ofta lämnar kvinnan allt efter en separation eftersom hon inte har råd att betala kostnaden för hans del av bodelningen. Hon måste göra en nystart i livet. Dessutom måste hon ofta vara sjukskriven om hon flyttas till ett skyddat boende i en annan stad än den hon arbetar i, säger Gunilla.

– Men för att få ekonomiskt bistånd måste kvinnan sakna egna tillgångar, fortsätter Gunilla. Enda undantaget är om hon har en bil och kan bevisa att hon behöver den för att kunna ta sig till och från arbetet på ett säkert sätt.

När det gäller jourarbetet bygger hela verksamheten på kvinno- och tjejjourernas ideella arbete, och kommunen räknar med deras oavlönade insatser. De har krav på sig som utförare av socialtjänst och är övertygade om att ett mer långsiktigt stöd skulle ge större möjligheter att kvalitetssäkra verksamheten.

– Kommunen vill inte betala för vår professionalitet, det är ju ett problem, säger Elisabeth.

I Karlstads kvinno- och tjejjour finns ovanligt många aktiva medlemmar, vilket gör att de kan avlasta varandra.

– Samtidigt har vi en miniminivå för att du ska kunna kallas aktiv medlem, och det innebär att du ska jobba minst var femte vecka. Du kan inte bara göra något för att det ska se bra ut på ditt cv, säger Elisabeth.

För många går engagemanget i vågor beroende på hur livet ser ut. Gunilla minns en period när hennes yngsta barn var fyra eller fem år och sa »snälla mamma, var inte på möte«.

– Då tog jag en paus och avgick som ordförande, som jag var då. Jag ägnade mig bara åt ideellt jourarbete.

Även om kvinno- och tjejjourerna i Karlstad har god kontakt med kommunen måste de vartannat år söka om förlängning av avtal, och hela tiden strida för att kunna ha en buffert som kan ge de anställda en trygghet. Detta är ett dilemma de delar med de flesta andra jourer.

I samband med »män är djur«-krisen 2005 satt en representant från kommunen med på deras möten. Först kändes det som att de var övervakade, men representanten blev imponerad av deras arbete och lärde sig jättemycket av dem.

– Med henne fick vi en »bakdörr« till kommunen, skrattar Gunilla.

STORA BILDEN När Elisabeth Björk tillträdde som ordförande för Karlstads kvinnojour sänkte hon ordförandens ålder med hela 51 år.
 


Dockhuset i barnens samtalsrum används bland annat för att barnen ska kunna berätta om sina upplevelser genom rollekar. Gunilla minns en pojke som letade i dockhuset efter en skohylla – han hade gömt sig under en skohylla när pappa slog mamma…

KARLSTAD KVINNO- OCH TJEJJOUR
Startades: 1982
Antal anställda: 4 (3 på heltid på kvinnojouren, 1 på deltid på tjejjouren)
Antal aktiva medlemmar: Ett 50-tal i kvinnojouren, ungefär 30 i tjejjouren. Därtill finns ungefär 100 stödmedlemmar.
Skyddat boende: Ja, det finns fyra platser i ett kollektivboende, samt en satellit­lägenhet som bland annat kan fungera som »slusslägenhet« innan en kvinna hittar en egen bostad. Satellitlägenheten kan också användas av dem som har husdjur eller tonårssöner som bor hos dem.
Antal nya stödsökande 2017 (26 oktober): cirka 200. Motsvarande siffra vid samma period 2016 var 170.