Jurist, aktivist och feminist. Gudrun Nordborg har kämpat både inom akademin och som aktivist med feminismen som ledstjärna. Kvinnors rätt, makt och kön, könsmaktsordning, mäns våld mot kvinnor, genusperspektiv och feminism är områden som Gudrun alltjämt lyfter i debatten och i det politiska arbetet.
Text: Tina Olby | Foto: Elin Berge
På 1970-talet stod hon nära den nystartade kvinnojouren i Umeå. 1983 deltog hon i den tre månader långa Kvinnohusockupationen för att markera behovet av ett hus för skyddat boende och kvinnopolitiska aktiviteter. Feminismen var hennes ledstjärna då som nu. Som riksdagsledamot för Vänsterpartiet har hon plats i justitieutskottet och är partiets rättspolitiska talesperson.
Vad är skillnaden i riksdagsarbetet när det gäller mäns våld mot kvinnor nu jämfört med arbetet under den tidigare regeringen?
– Den nuvarande regeringen accepterar inte könsmaktsordningen, eller andra maktordningar i samhället överhuvudtaget. I det nya direktivet 2023:117 »En stärkt styrning av arbetet med könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck«, gör man slut med könsmaktsordningen och tappar det maktperspektivet, menar hon.
– Tendenserna har funnits tidigare. Det handlar om etnicitet och fokus ligger på det hedersrelaterade våldet som anses styrt av patriarkatet.
Gudrun menar att hedersvåldet inte är helt artskilt från svenska mäns våld mot kvinnor utan att det handlar om grader av allvar. Hon markerar att det krävs ett skarpare säkerhetstänk runt våld i hederskontexter, men framhåller att även män i vår kulturkrets upplever att de får hedern kränkt när de förlorar makten över »sin« kvinna.
– Eftersom regeringen helt vill överge könsmaktsordningen gäller det att vi från oppositionen ligger på, säger hon.
– Det är svårare att driva frågor om mäns våld mot kvinnor när regeringen inte ser de bakomliggande strukturella orsakerna. Klassperspektivet har giltighet i många frågor men kön har det alltid och i alla grupper. Men det lyfts inte längre, utan förklaringarna blir individuella.
Hur ser du på stödet till kvinnojourerna, har det förändrats med den nya politiska majoriteten?
– Här handlar det mest om kontroll. Regeringen vill inordna jourerna i en offentligt styrd verksamhet med krav på godkännande och kontroll. Tillståndsplikten är en utmaning somjourerna måste förhålla sig till.
Gudrun Nordborg tycker att det är problematisk att man inte erkänner jourrörelsens enorma erfarenheter och löpande kompetensutveckling.
– Jag vill påstå att jourkvinnorna är de som är mest bekanta med forskningsfronten och vad som händer i stort. De lägger sig vinn om fortbildningar och samarbete för att göra ett bra jobb. Offentlig sektor varken hinner eller får fördjupa sig på det sättet.
Det viktigaste är ju att rättsväsendet har kompetens och resurser så att brotten blir bra utredda så att gärningsmannen kan bli fälld och
kvinnorna befrias från skuld och skam.
Flera gånger återkommer hon till regeringens politik om angiveri, vräkningar och strängare straff. Hon menar att retoriken går ut på att man tidigare varit för förstående gentemot gärningspersoner och att man nu tänker på brottsoffren.
– Men det viktigaste är ju att rättsväsendet har kompetens och resurser så att brotten blir bra utredda så att gärningsmannen kan bli fälld och kvinnorna befrias från skuld och skam.
Hur jobbar du vidare i detta nya politiska klimat?
– Vänsterpartiet arbetar just nu med en motion om mäns våld mot kvinnor och barn. Vi kräver kompetensutveckling och ett tidigt ingripande gentemot gärningspersonen, eftersom bevis är en färskvara. Vi behöver fler och förstärkta barnahus. Här finns en samlad kompetens för stöd och hjälp när det gäller barn som varit utsatta för våld och sexualbrott. Motionenföreslår också att motsvarande inrättningar etableras även för utsatta kvinnor. En samlad kompetens underlättar när det gäller både stöd och polisanmälan.
I övrigt kommer Gudrun Nordborg att fortsätta jobba för att bryta ned motståndet mot att förstå könsmaktsordningen som grundläggande orsak till mäns våld mot kvinnor. Men det är svårt:
Det är smärtsamt att se våldet i vår närhet och hur omfattande det är, konstaterar hon.
Gudrun Nordborg är utbildad jurist och har medverkat till att föra in genusperspektivet i socionom- och juristutbildningen. Sedan 1990-talet är hon också föreläsare på Roks utbildningar. Hon har länge levt nära kvinnojoursrörelsen och det var tack vare den som hon kom till insikt om könsmaktsordningen som grund för mäns våld mot kvinnor. Hon insåg att juridiken inte räckte till för att förändra situationen och stötta kvinnor. 1983 deltog hon i kvinnohusockupationen i Umeå, vilket höll på att kosta henne jobbet. 2010 utsågs hon av Umeå universitet till juris hedersdoktor för sina insatser, bland annat för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn och för att ha etablerat kvinnorätt som akademiskt ämne på universitetet.
Klass och kön har kantat Gudrun Nordborgs politiska arbete på såväl regional som kommunal nivå – och fortsätter nu i riksdagen.
På CV:n: Juristdomarkompetens, lärare vid Socialhögskolan, universitetslektor, informationschef på Brottsoffermyndigheten, författare, hedersdoktor, kommunpolitiker, riksdagsledamot för Vänsterpartiet.
Under tre månader 1983 ockuperade 100 kvinnor i Umeå ett hus i centrum – Gula Villan. De krävde att huset skulle få användas som kvinnohus med jourverksamhet, skyddat boende och en öppen kvinnopolitisk verksamhet. Två och ett halvt år senare blev kvinnohuset verklighet och bidrog till att göra Umeå till en mer feministisk stad.