När ingen hör och ingen ser behövs ingen censur

Jenny Westerstrand, foto Frida Ekman

Censur behövs inte alltid för att folk ska vara tysta. Mer subtila metoder kan användas för att hålla samtal och protester borta. Visste ni exempelvis att den budgetproposition som Magdalena Anderssons regeringsalternativ lägger fram avskaffar de fria, ideella kvinnojourerna så som dessa har varit och verkat i snart 40 år nu?

Nej, trodde väl det. Få verkar ha kunskap om vad liggande förslag och utredningar innebär för den feministiska rörelsen i Sverige.

Men det är förslag som syr in våra fria, feministiska och ideella jourer i samhällets stela regelsystem. Förslag som syftar till att göra om vår organiskt utvecklade verksamhet till en billigare socialtjänst. Som gör att vi måste underkasta oss kunskapsregimer och regelverk skapade av just det samhälle vars våld vi möter och bekämpar varje dag.

Det är samma samhälle som inte klarar av att driva HVB-hem eller ens något så allvarligt som låsta institutioner utan att övergrepp mot tjejer sker i betydande omfattning. Det samhälle som FN kriti­serar för straffrihet för sexualbrott och vars socialtjänst prisger barn och kvinnor till våldsamma pappor. Det samhälle där #Metoo trampades ner trots en tsunami av vittnesmål från kvinnor, det samhälle som behövde en separat stödstruktur för att skydda kvinnor och barn mot mäns våld. Detta samhälle, som bevisligen aldrig kunnat det vi kan och klarat det vi gör, anser sig nu redo att göra sig till vår överrock.

Samtidigt som S och MP föreslår att avskaffa oss har de skjutit till massiva mängder pengar till aktörer som brett ut sig inom vårt fält, som lever och frodas på våldets arena. Vår frihet säljs alltså ut för att de nya spelarna behöver styrande regelverk. För att DOM måste tyglas. Kontroll­systemen blir viktigare än kvinnors liv.

Att kväsa en radikal social rörelse med hjälp av pengar är i och för sig inget nytt grepp. I mer auktoritära länder som Ungern och Turkiet talar civilsamhället om GONGOs. Det är organisationer som inte är NGOs utan regeringstrogna organisationer, på civilsamhällets område. Dessa GONGOs är ute på fältet för att lägga våta filtar över aktivismen, med stark hörsamhet mot makten.

Den fria, ideella feministiska kvinnojoursrörelsen håller på att slukas av socialtjänsten under ett öronbedövande prat om våld. Och med en rejäl bunt pengar som finansierat högtalarsystemen.

Och nu är Sverige på väg dit. Den fria, ideella feministiska kvinnojoursrörelsen håller på att slukas av socialtjänsten under ett öronbedövande prat om våld. Och med en rejäl bunt pengar som finansierat högtalarsystemen. Då behövs ingen censur.

Ingen hör, ingen ser. Men feminister, det är vi allihop!

Jenny Westerstrand
Ordförande i Roks

Foto: Frida Ekman