Metoo kom som den perfekta stormen. Tystnaden bröts och förövarna stod med brallorna nere. Men nu har minst fem kvinnor efter metoo blivit åtalade eller delgivna misstanke om förtal av en åklagare. Vanligtvis är det annars bara personen som upplever sig förtalad som kan driva ett sådant mål. Undantag finns. Men gäller verkligen undantagen här?
Den prisade grävreportern My Vingren redogör för en ny tillämpning av lagen om förtal, som kan leda till att många kvinnor återigen blir skrämda till tystnad.
Text: My Vingren | Foto: Shutterstock
När Majas lillasyster dog i januari 2010 försvann Maja in i en bubbla. Dagarna flöt inte längre på som de hade gjort innan utan varje timme gick långsamt. Tiden kändes som att behöva röra sig genom tjock, illaluktande lera. Det tog ett halvår innan Maja till slut kände att hon behövde hitta tillbaka till livet. Hon ville ut ur bubblan.
Sommaren 2010 var en ovanligt varm sommar. SMHI rapporterade om temperaturrekord och Stockholms akutmottagningar fylldes med personer som drabbats av värmeslag. Maja startade ett konto på en dejtingsajt. Det var viktigt för henne att vara ärlig från början, så när hon och Tomas började skriva till varandra så berättade Maja precis om vilket vrak hon var. Hon skrev om hur mycket hon saknade sin syster, hur jobbigt det senaste halvåret hade varit. Hon ville att han skulle veta precis hur skör hon var så att han från början kunde bestämma om det verkligen var en röra han ville gå in i.
De träffades i Solna , vid tunnelbanestationen, det är tidig kväll och luften slog varmt mot huden. Innan dejten tog Maja till alla säkerhetsåtgärder som de flesta kvinnor gör när de ska på dejt med någon de aldrig träffat. Hon ville ses utomhus, inte hemma hos honom, utan öppet, bland folk. De bestämde att de skulle gå en promenad. Hon hade aldrig anat, att bara några timmar från att de träffades skulle Tomas tvinga in sitt kön i hennes mun i en betongtunnel och sen våldta henne bakifrån på en kyrkogård. Efter våldtäkten drog han upp byxorna, knäppte gylfen och bad gud om ursäkt för att han hade haft sex på en kyrkogård.
Hon hade aldrig anat, att bara några timmar från att de träffades skulle Tomas tvinga in sitt kön i hennes mun i en betongtunnel och sen våldta henne bakifrån på en kyrkogård.
BAKGRUND
I september förra året anklagade skådespelaren Ashley Judd mediemogulen Harvey Weinstein för sexuella övergrepp. Snart började andra kvinnliga skådespelare dela sina berättelser om filmjätten under hashtagen Metoo. Hashtagen spred sig snabbt på sociala medier, över Atlanten, in i Europa, Afrika, till Sydkorea, Baskien och många fler länder. Hashtagen handlade inte längre om Weinstein utan om att uppmärksamma sexuella trakasserier och övergrepp mot kvinnor. Kvinnor och ickebinära över hela världen delade med sig av sina erfarenheter och i Sverige namngavs en rad kända medieprofiler. Flera av de utpekade förövarna blev i samband med metoo av med sina uppdrag. Bland annat avslutade TV4 samarbetet med Martin Timell efter uppgifter om våldtäkt och systematiska övergrepp mot kvinnor. När flera kvinnor berättade om att Fredrik Virtanen utsatt dem för övergrepp avslutades hans uppdrag som ledarskribent. Maja, precis som många andra kvinnor, kände att i samband med metoo-rörelsen sprack uppdämningen av skam som hon burit med sig efter sexövergreppen.
Men det är när hon ser att Tomas har skrivit en stödjande text till metoo-uppropet som hon inte kan hålla det inom sig längre. Under åtta år hade hon burit på skammen, den hade växt som röta inom henne. I en egen statusuppdatering delar hon en artikel om sexuella övergrepp och som kommentar till artikeln skriver hon om våldtäkten hon själv blev utsatt för, åtta år tidigare.
Det var samma sak för Cissi Wallin. Cissi var i New York när Weinsteinaffären rullade upp och det fick henne att både tänka och känna väldigt mycket kring övergreppen som Fredrik Virtanen ska ha utsatt henne för. En man, vars kolumner ofta handlade om kvinnors rättigheter och feminism. Cissi hade nått en punkt där hon kände, att nu räcker det. Oavsett konsekvenserna. Hon namngav honom. Hon ville inte ha en lynchmobb mot en enstaka person men hon ville inte längre gå med på tystnadskulturen. Cissi Wallin blev inte förvånad när hon delgavs misstanke för grovt förtal. Hon hade räknat med det.
Men för Maja var det annorlunda. I sin statusuppdatering skrev hon ut Tomas namn, ålder, hudfärg och hemort. Hon postade inlägget till sina vänner. Det är ju ett svennebanan-namn, tänkte hon. Det kunde vara vem som helst. Hon ville äntligen ta steget att berätta om vad hon varit utsatt för, utan att skämmas för det. Hon ville visa att det var en helt vanlig kille som gjort något ingen hade kunnat föreställa sig. På Facebook reagerar 75 av Majas vänner på inlägget. Trycker på arg eller ledsen gubbe. I en kommentar till en nära vän länkar så Maja till Tomas inlägg om metoo-rörelsen.
FÖRTALSBROTT
Förtal är ett så kallat målsägandebrott. Det innebär att förtal egentligen bara drivs, med några få undantag, av personen som känt sig kränkt av uppgifterna. Det finns flera viktiga skillnader mellan att bli åtalad av en person eller av en åklagare. Väcker målsäganden själv talan så är det hen som står för rättegångskostnaderna, även motpartens, om hen förlorar. Men när en åklagare väcker talan så sker det med hjälp av skattebetalarnas pengar.
Så, när kan en åklagare väcka åtal kring förtal? Enbart i undantagsfall. I förtexterna till lagen står det att en åklagare kan väcka åtal när det finns ett klart samhällsintresse, förtalet har särskilt grova uttryck eller har fått en stor spridning. Tidigare har skälen till att åklagare driver förtalsmål främst varit att de som drabbats varit unga personer eller att någon har laddat upp sexfilmer på pornografiska webbsidor utan den andra partens tillåtelse.
Det var Petra Götell, kammaråklagare på åklagarmyndigheten i Stockholm som väckte åtal mot Maja. Innan metoo har ingen åklagare, vad hon känner till, väckt åtal i ett liknande ärende. Just därför tyckte hon det var intressant när hon tog emot polisanmälan.
– Det var i samband med metoo som jag upplevde att det finns ett samhällsintresse i att förebygga så att personer inte blir uthängda på det här viset.
Petra Götell säger att det eventuellt hade varit annorlunda om det funnits en dom eller förundersökning om att Tomas hade våldtagit Maja. Då hade Maja kanske kunnat skriva om det utan att en åklagare skulle ha väckt åtal.
– Hon behöver en anledning att uttala sig om det, och en dom hade kunnat vara en sådan anledning.
Susanna Eriksson som är grundare av Indile Juristbyrå tycker till skillnad från Petra Götell att Maja hade rimlig anledning att publicera inlägget just för att det var i samband med metoo. Maja skrev ju inlägget när det fanns en pågående diskussion om de här frågorna i offentligheten och Majas inlägg var en del av den diskussionen. Speciellt som Majas inlägg var en reaktion på Tomas eget inlägg om metoo.
– Förtal är ett grovt brott men jag tycker man kan ifrågasätta rimligheten i att Majas fall drevs av en åklagare, säger Susanna Eriksson.
En annan viktig princip kring huruvida en åklagare ska ta upp ett förtalsfall är att det ska ha medfört stor skada för målsäganden. Under förhandlingen frågade domaren hur Majas inlägg hade påverkat Tomas. Han hade sagt att han haft svårigheter att arbeta, men samtidigt redovisade han ingen sjukskrivning. Han sa också att han varit öppen mot sin omgivning och fått stöd därifrån. Han verkar alltså inte ha lidit någon skada, varken ekonomiskt eller socialt.
Susanna Eriksson konstaterar dock att domstolen inte behöver bevisa att Tomas led skada. Det räcker att han säger det. Reglerna kring när en åklagare kan väcka åtal för förtal förändrades 2014, i samband med internet.
– Det här visar att straffrätten kan vara ett verktyg som skyddar kvinnors rättigheter men också hur det i andra fall kan användas mot dem som är utsatta, med stora konsekvenser, säger Susanna Eriksson.
Maja tvingades betala skadestånd till sin förövare.
Maja tvingades betala skadestånd till sin förövare. Med hjälp av en god vän som startade en insamling slapp hon betala de sammanlagt 20 000 kronorna själv. Det finns ingen praxis kring hur mycket brottsskadeersättning man har rätt till vid förtal, eftersom det var nyligen man ändrade lagstiftningen. I ett annat fall tvingades en pappa som namngett sin dotters förövare, men också mejlat arbetsgivaren, betala 80 000 kr i skadestånd.
Idag ångrar Maja att hon namngav Tomas. Men för henne var det ändå befriande att kunna berätta för andra.
– Jag har svårt att hantera följderna med värdighet och stil, säger hon. Men jag försöker.
Polisen valde i alla fall att upprätta en anmälan om våldtäkt i samband med hennes förhör. Maja tycker att det har stärkt henne. Hon behöver åtminstone inte längre ifrågasätta sin egen upplevelse.
Fotnot: Maja och Tomas heter egentligen något annat.