Emilia Herrera och Ulla Pettersson, foto Ingrid Wisell

När skyddat boende blir konkurrensutsatt

KVINNOHUSET I VÄSTERÅS

Ulla Pettersson och Emilia Herrera arbetar ideellt på Kvinnohuset i Västerås. Men den senaste tiden har de känt sig alltmer som social­tjänstens utsträckta arm. Socialstyrelsens kvalitetsregler behövs inte för alla – men de ger stora möjligheter för entreprenörer att göra vinst på kvinnors utsatthet.

Text och foto: Ingrid Wisell

 
Jag kör upp utanför det ikoniska rosa huset längs Ringvägen i Västerås, som i tjugo år har fört mina tankar till kvinnokamp varje gång jag passerat dess utstickande färg och höga stolta torn. På trappen väntar kassör Ulla Pettersson, en Grupp 8-kvinna som varit med sedan start, och den unga tjejjouraren Emilia Herrera, som gick grundutbildningen 2020 och idag titulerar sig ideell samordnare.

Emilia Herrera, foto Ingrid Wisell

Det finns inga pengar i världen som kan ge den tillfredsställelse som när man har gjort skillnad i någon annans liv
Emilia Herrera

Vi är här för att prata om kvinnojourernas utveckling de senaste 20 åren och konstaterar att #Metoo, det digitaliserade sexuella våldet och tjej­jourernas tillkomst såklart har påverkat. Men snart kommer vi in på ett viktigt politiskt beslut som överskuggat verksamheten på senare tid: De privata skyddade boendena som konkurrerar med Kvinnohuset.

– Det handlar om var Socialtjänsten placerar. För 20 år sedan fanns bara vi kvinnojourer med skyddat boende, punkt slut, säger Ulla Pettersson.

– Men nu har man gjort en marknad av kvinnors utsatthet, säger Emilia Herrera.

Att de håller tillbaka när de pratar om det här märks. Hur mycket ska man klaga på att folk vill hjälpa kvinnor som behöver skyddat boende? Det finns en känsla av att de här privata lösningarna inte alltid är de bästa för kvinnorna själva och att Socialtjänsten inte alltid vet vad kvinnornas behov egentligen är.

– Socialstyrelsen har ställt upp kvalitetskriterier som inte är nödvändiga för alla, som skalskydd och larm och så vidare, säger Ulla.

– Det vi ser hos de privata är att det ska vara bom och galler, stark belysning utomhus, men de har inte samma personal, systerskap och gemenskap. säger Emilia.

Ulla Pettersson, foto Ingrid Wisell

De senaste åren har det kommit privata skyddade boenden. Så det handlar om var socialtjänsten placerar, för 20 år sedan fanns bara vi kvinnojourer med boende punkt slut.
Ulla Pettersson

Emilia kom själv till kvinnojouren som barn och menar att gemenskapen är viktigare för barn än ett isolerat boende, hur många praktiska skyddsåtgärder det än finns. Hon delar själv med sig av sina erfarenheter till dem hon hjälper på jouren för att visa att det kan gå bra.

– Det finns inga pengar i världen som kan ge den tillfredsställelse som när man har gjort skillnad i någon annans liv, säger Emilia.

Vilka är det som startar privata boenden?
– Ska man vara elak så var det såna som satsat på flyktingboende 2015 och så när det tog slut så försökte de gå över till stödboende. Det har jag inte belägg för men det hände en del där. Det är samma typ av verksamheter, säger Ulla.

– Hos de privata tar man ut vinst på att ha skyddat boende för utsatta kvinnor. Det tycker inte vi är meningen. Förra hösten hade vi ingen alls här utan alla sattes hos privata, säger Emilia.

Kvinnorna som placeras i Västerås kommer oftast från andra kommuner för att de ska komma bort från sin hemkommun. Västerås kommun placerar i sin tur hos andra kommuner. Det bidrar till att de egna socialsekreterarna, enligt Emilia, inte alltid vet vad Kvinnohuset gör. Det bidrar också till färre placeringar, vilket förmodligen också orsakas av Individ och familjenämndens dåliga ekonomi.

Idag sker dessutom bedömningarna om vem som ska få en plats, i större utsträckning i samråd med kommunen. Skärpningen av socialtjänstlagen har gett socialtjänsten större ansvar och lett till att de satt upp nya krav. Ulla och Emilia menar att socialtjänsten har tagit över Kvinnohusets besluts­förmåga. Följden är att Kvinnohuset nu utför socialtjänst när de har kvinnor boende.

– För att bli placerad ska man uppnå olika kriterier inom våld. Våldet kan alltså anses vara inte tillräckligt allvarligt, säger Emilia.

– På jouren har vi låg tröskel och förut kunde vi bedöma själva vilka som behövde stöd. Hur pass mycket psykiskt våld ska man stå ut med? säger Ulla.

– Våldskraven skickar ut skeva signaler om hur mycket man ska tolerera för att få söka hjälp, menar Emilia.

Ulla tillägger att mycket handlar om att försöka över­tyga socialtjänsten om att det faktiskt är allvarligt. Det är inte säkert att kvinnorna berättar allting med en gång heller enligt hennes erfarenhet.

– Det vi gör handlar inte om vård, utan om hjälp till självhjälp, säger Ulla.
Dessutom innebär de nya reglerna också stränga dokumentationskrav, vilket många gånger upplevs som en baksida.

Vad skulle vara det politiska drömbeslutet?
– Att kvinnojourerna undantas från förslaget på till­ståndsplikt för skyddade boenden. Att staten ska förstå att det här är en annan typ av boende, säger Ulla.

– Att vi fick stabilare ekonomi så vi kan behålla våra anställda och tänka långsiktigt. Till exempel för att kunna genomföra ännu ett tjejläger för vår »Storasyster & lillasyster« verksamhet, lägger Emilia till.

Efter att ha visat mig runt i lokalerna med högt i tak och stora ljusa rum som utgör bland annat tjejjourens kontor och en ateljé för skapande så står vi åter ute på trappen vid pelargonkrukorna.
– Vi får fortsätta att vara obekväma, säger Ulla.
Emilia håller med:

– Vad är det de säger, fina flickor skriver sällan historia.

När jag senare söker på »Kvinnohuset Västerås« för att hitta en kontakt, så kommer en betalannons upp överst på Googlesidan. Ett privat skyddat boende annonserar, »Fri hämtning.« Under det kommer Kvinnohuset Västerås egna hemsida upp.

 
Emilia Herrera och Ulla Pettersson, foto Ingrid Wisell

OM KVINNOHUSET I VÄSTERÅS (TJEJJOUR OCH KVINNOJOUR)
Tar emot: För stödsamtal alla kvinnor och tjejer, för boende kvinnor över 18 år med eventuella barn (ej med missbruk, ej rullstolsburna)
Anställda: 6 personer (motsvarande 5,35 heltider)
Medlemmar: 153 st (2021)
Skyddat boende: Ja
Stödsökande: Antal nya kontakter 2020–2021 var 281, antal stödsamtal via personliga besök, telefon eller mail (med nya och gamla kontakter) var 873