Närmare hälften av Norrbottens läns kvinnojourer tvingas stänga ner hela eller delar av verksamheten på grund av den nya och hårt kritiserade lagen om tillståndsplikt. Och allt fler kvinnojourer i övriga landet går samma öde till mötes. När det gäller de skyddade boendena finns det ingen kvinnojour i Norrbotten som har kvar dessa och det ser ut på liknande vis på flera platser i landet.
Kvinnojouren i Motala har i protest vägrat att söka tillståndsplikt och deras skyddade boende står mer eller mindre tomt sedan flera år tillbaka.
Text: Colette van Luik
Mer än hälften, 54 procent, av de skyddade boendena i Sverige drivs ideellt, ofta av kvinnojourer, enligt siffror från Socialstyrelsen. Men från den första april i år behöver privata aktörer, däribland kvinnojourer, som vill bedriva skyddade boenden söka tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Syftet är att stärka kvaliteten och skyddet för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Och säkerställa att inte oseriösa aktörer kommer in på omsorgs- och välfärdsmarknaden.

– Det är fruktansvärt att kvinnojourerna dör ut som en konsekvens av en sak som egentligen är bra, men fokuserar på helt fel saker. Det finns privata bolag som driver skyddade boenden där det finns möss på golvet, inget varmvatten och där kvinnor tvingas bo ihop med avhoppare från kriminella gäng! Man buntar helt enkelt ihop alla som behöver någonstans att bo. Sådana skyddade boenden ska man givetvis göra något åt, men så ser det ju inte ut hos oss, säger Helena Fredriksson, anställd på Motala Kvinnojour.
Den nya lagen kräver att den som vill bedriva skyddat boende söker tillstånd hos IVO. Skyddat boende blir en boendeinsats enligt socialtjänstlagen, vilket det inte varit förut.
Detta har redan fått stora konsekvenser bland jourerna i landet. Alla skyddade boenden i Norrbotten har tvingats stänga och närmare hälften av länets kvinnojourer har tvingats stänga hela eller delar av verksamheten. En av de drabbade är kvinnojouren Hera i Arvidsjaur som upphör helt efter 14 år.
– Vi saknar pengar och utbildad personal som den nya lagen kräver. Nu befarar jag att fler kvinnor kommer att stanna kvar i en våldsam relation när kvinnojouren stänger, säger kassören Kristina Alexandersson i en intervju till SVT.
Styrelsen på Motala kvinnojour har beslutat att inte ansöka om tillståndsplikt, delvis som en protest.
– Kvalitetsindikatorerna rimmar inte med det vi kan efter 40 års erfarenhet och står inte i paritet med vad våldsutsatta kvinnor behöver. Plus att vi varken kan eller vill leva upp till alla kraven. Så ja, det är definitivt ett ställningstagande att vägra söka tillståndsplikt, säger Josephine Diffner, ordförande i Motala kvinnojour.

Den långa listan på krav omfattar saker som vårdplan, genomförandeplan och uppföljning på boendet men även sådant som handlar om yttre skydd som skottsäkert glas, larm och kameraövervakning.
– Visst behövs skyddade boenden med den typen av hög säkerhet, men i vårt skyddade boende är det inte nödvändigt. Vi fokuserar istället på saker som handlar om inre skydd, det vill säga att förstå våldet man varit utsatt för, få nya strategier att hantera det, samtalsstöd och olika former av praktiskt stöd, säger Josephine Diffner.
Motala kvinnojour har sedan flera år noterat att allt färre kvinnor hänvisats till dem från socialtjänsten.
– Vårt skyddade boende har varit tomt i perioder sedan 2017 när vi skaffade en större lägenhet för att det då var så stort tryck. Men sedan kom frågan om tillståndsplikt och förfrågningarna minskade drastiskt, säger Helena Fredriksson.
Nu har styrelsen bestämt att ha kvar lägenheten året ut och se över om man istället kan finansiera den via gåvor och sponsorer.
– Vår verksamhet är en lågtröskelverksamhet som verkligen behövs. Men nu är jag rädd att få kvinnor kommer att kvala in och bli beviljade skyddade boenden. Det krävs ett så grovt våld för att få den typen av skydd. Många kvinnor kommer helt enkelt att stå utan stöd, säger Josephine Diffner.
Den nya lagen innebär också att medföljande barns behov av stödinsatser ska bedömas individuellt. Jouren måste göra en orosanmälan till socialtjänsten om barn följer med sina mammor till jouren. För att få följa med till skyddat boende behöver barnet/barnen omhändertas, om inte pappan samtycker till insatsen.
– Risken är nu stor att kvinnor blir än mer rädda att söka skydd då det krävs ett eget beslut på barnen. Den nya lagen om tillståndsplikt har blivit dödsstöten för kvinnojourernas arbete, säger Helena Fredriksson.
Under hösten 2023 gjorde Roks en enkät bland kvinnojourerna. Svaren avslöjar att det finns en stor oro kring tillståndsplikten och dess framtida betydelse för de ideella boendena. Några jourer säger att de tänker anpassa sig efter de nya kraven, andra kommer att lägga ner. Några av kommentarerna i enkäten lyder:
»Fortfarande har varken stat eller kommuner fattat vad det är vi gör i jourerna och varför det är en grundläggande förutsättning att vi kan förbli självständiga!«
»Hur vi ska ha råd att bedriva vår verksamhet utan lokal och anställda? Vem ska stötta stödsökande, bedriva tjejgrupper osv. om vi försvinner?«
»Vi har jobbat ideellt och drivit jourverksamhet i 20 år nu känns det som att vi inte är värda något längre.«
Tidigare ordförande Jenny Westerstrand* säger att när jourerna tvingas professionaliseras mot sin vilja, när man bara vill kämpa mot mäns våld, får det enorma konsekvenser. Hon menar att kvinnojourernas stöd är unikt, bygger på ideella krafter och en kunskap som utvecklats och förts vidare i 40 år.

– Nu kommer det förmodligen bli så att det inte längre räcker med att man är en erfaren ideell jourkvinna, inom några år ställs det säkert krav på socionomutbildning för att uppnå den kompetens som krävs. De nya kraven är inte anpassade för ideella kvinnojourer, varken den ideologiska eller ideella aspekten får längre plats.
Jenny Westerstrand säger vidare att kvalitetskriterierna är allmänt träffande och inte riktade mot kvinnojourernas skyddade boenden. Visserligen har Roks varit remissinstans men hon menar att Roks oro inte togs på allvar.
– Vi var med under utredningarna och hade möten både med Socialstyrelsen och IVO. Men man vill ha kriterier som går att kontrollera och mäta, medan våra är generiskt mjuka. Som att se varandra, vara en medsyster, förstå våldets normaliseringsprocess, inte döma kvinnor som går tillbaka till sina våldsamma män och ge redskap till kvinnor. Det är saker som inte går att utvärdera. Men man vill inte längre ha ideella föreningar utan aktiebolag som driver kvinnojourer och skyddade boenden.
*Jenny Westerstrand var ordförande fram till Roks årsstämma i maj.
Fakta: Tillståndsplikten
- Från 1 april är kommunerna skyldiga att ordna plats på skyddat boende för den som är utsatt för våld. Barn ska ha egen socialsekreterare och eget placeringsbeslut.
- För att ta emot våldsutsatta från kommunen krävs tillstånd, och för att få det måste det skyddade boendet hålla god kvalitet. Föreskrifterna är inte klara förrän nästa år, men det kommer krävas skyddsanordningar och anställd personal med specifik kompetens. Barn ska ha en egen kontaktperson.
- Om barn kommer med sin mamma till jouren, krävs en orosanmälan till socialtjänsten. Det krävs ett omhändertagande för att barnen ska få följa med sin mamma till skyddat boende.
- Det är Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som utfärdar tillstånd för att driva skyddat boende. Kommuner och regioner som själva bedriver skyddat boende måste anmäla detta till IVO.
- Kvinnojourerna kan öppna akutboende utan tillstånd, men får då inga placeringar från socialtjänsten.
- Rätten till skyddat boende gälller även personer som utsatts för människohandel eller avhoppare från organiserad brottslighet.
- Regeringen skjuter till 325 miljoner kronor, men SKR beräknar att reformen kostar kommunerna 2,4 miljarder.