Vad är en kränkning?

Kränkningar och ofredanden har i takt med samhällsutvecklingen funnit nya uttryck. Därför har också rätts­systemet fått införa en rad nya brottsrubriceringar. Kvinnotrycks juridiska expert ger exempel på handlingar som nyligen blivit olagliga.

Text: Susanna Eriksson

Kvinnor och tjejer som tar plats i det offentliga samtalet, säger ifrån om sexistiska skämt på arbetet eller lämnar en relation upplever ofta negativa konsekvenser. Det kan bli dålig stämning runt bordet, de kan få hotfulla meddelanden på sociala medier, och i de allra värsta fallen bli mördade av en man som inte kunde acceptera att förlora makten. För det handlar om makt. Och att utmana den ger som sagt konsekvenser. När de negativa konsekvenserna yttrar sig som brottsliga handlingar blir frågan på vilka sätt rättssystemet kan hantera dessa. På senare år har ett antal nya brott och förändringar av befintliga brott införts, inte minst för att kränkningarna nu också sker via nätet.

Lagstiftaren har under senare år betonat allvaret i kränkningar av den personliga integriteten, på ett sätt som inte skett tidigare.

Under förra mandatperioden infördes ett nytt brott, olaga integritetsintrång, samtidigt som brotten olaga hot och ofredande moderniserades. Numera kan någon som till exempel skickar upprepade meddelanden eller ringer upprepade telefonsamtal till en annan person så att det kränker dennes frid på ett kännbart sätt bli dömd för ofredande. Det var tidigare inte lika självklart. Fler gärningar kan nu också utgöra olaga hot jämfört med tidigare. Men olaga integritetsintrång är helt nytt sedan 1 januari 2018 och kom till för att bekämpa så kallad hämndporr, vilket nu kan ge böter eller upp till två års fängelse.

Upprepade fall av olaga hot, ofredanden, olaga integritetsintrång med mera kan i stället bedömas som det allvarligare brottet olaga förföljelse vilket kan ge fängelse i högst fyra år.

Att i hemlighet ta bilder på någon i hemmiljö eller i omklädnings­rum brottsrubriceras numera som kränkande fotografering. Om en man under en längre tid kränker och hotar sin före detta maka eller sambo aktualiseras brottet grov kvinnofridskränkning. I andra fall kan det nyare brottet olaga förföljelse komma i fråga. Brottet infördes 2011 som ett sätt att komma till rätta med stal­k­ningsproblematiken. Olaga förföljelse handlar om en mängd olika brott som tillsammans blir ett allvarligare brott, precis som fridskränkningsbrotten. Upprepade fall av olaga hot, ofredanden, olaga integritetsintrång med mera kan i stället bedömas som det allvarligare brottet olaga förföljelse vilket kan ge fängelse i högst fyra år.

Lagstiftaren har alltså under senare år betonat allvaret i kränkningar av den personliga integriteten, på ett sätt som inte skett tidigare, men det återstår att utvärdera hur lagstiftningen tillämpas i domstolarna. Samtidigt går det inte att komma i från att straffrätten alltid kommer in efter att något har hänt och att lagstiftningen alltid släpar efter.

Hur vi kan få mäns övergrepp mot kvinnor som utmanar makten att upphöra kan juridiken inte ensamt ge svar på.

Susanna Eriksson är feminist och jurist, och grundare av Indile Juristbyrå. Hon medverkar regelbundet i Kvinnotryck.