Kvinnotryck frågade ett antal mer eller mindre kända feminister om deras syn på feminismens utveckling och vilken inriktning de själva bekänner sig till.
Ebba Witt-Brattström, författare och professor i litteraturvetenskap
Bekänner du dig till någon särskild riktning inom feminismen?
– Nej, av den enkla anledningen att det inte finns mer än en riktning inom feminismen: att arbeta för att kvinnor och flickor ska få samma människovärde som män och pojkar. Att bekämpa kvinnoförtrycket i alla dess varianter.
Hur ser du på feminismens utveckling?
– Jag anser att det är tragiskt med splittring, det tjänar bara patriarkatet. Olika grupperingar kan ha olika inriktning, men det övergripande målet måste vara detsamma oavsett klass, etnicitet, generation och sexualitet.
Vad tror du skulle behövas för att feminismen ska kunna flytta fram sina positioner?
– Enighet om det övergripande målet.
Marie Lok Björk, författare
Bekänner du dig till någon särskild riktning inom feminismen?
– Nej. Det viktigaste är att hålla fast vid feminismens grundidé; att alla ska ha samma ekonomiska, politiska och sociala rättigheter, ansvar och möjligheter.
Hur ser du på feminismens utveckling?
– Jag som skriver historiska romaner ser ju verkligen hur långt vi har kommit. Samtidigt kan vi aldrig ta kvinnors rättigheter för givna, vi måste alltid kämpa för att gå framåt istället för att falla tillbaka.
Vad tror du skulle behövas för att feminismen ska kunna flytta fram sina positioner?
– Jag tror att familjelivet är en väldigt viktig faktor. Jag är övertygad om att vi inte kommer kunna få ett jämställt samhälle om vi inte har lagar och strukturer som uppmuntrar till ett jämställt föräldraskap.
Kakan Hermansson, konstnär, programledare och debattör
Bekänner du dig till någon särskild riktning inom feminismen?
– Förr behövde det inte förtydligas, men jag är antirasistisk vänsterfeminist.
Hur ser du på feminismens utveckling?
– Det är ett problem att många som kallar sig feminister inte har kunskap om vad det innebär eller intresse för förändring. Samtidigt känner jag mig upprymd över att unga människor är så medvetna, även om jag kan sakna engagemanget, aktivismen och risktagandet som brukade vara centralt i rörelsen.
Vad tror du skulle behövas för att feminismen ska kunna flytta fram sina positioner?
– Sluta dalta med män, manssolidariteten är fortfarande patriarkatets bästa vän. Vi måste fortsätta utbilda människor om ämnen som inte alltid berör dem själva.
Sara Mühling, ordförande för Tjejjouren Öst
Bekänner du dig till någon särskild riktning inom feminismen?
Jag brukar säga att feminismen är bred och har många riktningar, och där jag känner mig mest hemma är inom radikalfeminismen.
Hur ser du på feminismens utveckling?
Det är positivt att den har flera riktningar eftersom det inte handlar om en helt homogen grupp. Det negativa är möjligen att det skapats motsättningar dem emellan. Det kan göra att vissa grupper inte känner igen sig i andra gruppers bild av samhället. Men samtidigt är det som sagt positivt att det finns så många olika riktningar, så att alla kan finna sin igenkänning och tillhörighet.
Vad tror du skulle behövas för att feminismen ska kunna flytta fram sina positioner?
Att politiker istället lyfter jämställdhetsfrågan på den politiska dagordningen istället för att ta bort den. Sen är det oerhört viktigt idag, när vi ser att barn och unga ser jämställdhet som något negativt, att prata ännu mer om fördelarna med att leva jämställt. Det är också viktigt att arbeta utifrån en feministisk värdegrund på flera plan i samhället, i skolan, i arbetslivet, inom civilsamhället men också på hemmaplan i den privata sfären.
Emelie Huuva Skeppar, styrelseledamot Kvinnojouren Iris i Luleå och i Roks styrelse
Bekänner du dig till någon särskild riktning inom feminismen?
– Om någon, är det den som kallas radikalfeminism och menar att hela samhället genomsyras av mäns makt och överordning.
Kön, makt och våld hör ihop och kvinnor och tjejer behöver alltid förhålla sig till mäns och killars vålds- och maktkapital. Den feministiska analysen för våldets kontinuum, hur våldet tar sig uttryck i kvinnor och tjejers vardag, är central för att förstå och förklara det nutida förtrycket mot kvinnor och tjejer.
Hur ser du på feminismens utveckling?
– Feminismen har urvattnats. Jämställdheten har lagt en våt filt över vårt arbete med att synliggöra kvinnors gemensamma våldserfarenhet utifrån vår feministiska våldsförståelse. Feminismen blir historielös och används synonymt med jämställdhetsbegreppet. Dagens fokus på individer istället för strukturer bidrar till att urvattna feminismen, liksom könsneutrala begrepp som våld i nära relationer, som också osynliggör kvinnors gemensamma erfarenheter av mäns våld och förtryck.
Vad tror du skulle behövas för att feminismen ska kunna flytta fram sina positioner?
– Roks, jourerna och kvinnoorganisationer som arbetar utifrån en feministisk och separatistisk grund behöver fortsätta våga och orka berätta vad vår värdegrund bygger på. Kvinno- och tjejjoursrörelsen har en central roll att lyfta vår analys och hitta fler allierade kvinnor med olika politiska hemvist för att rikta ljuset mot kvinnors gemensamma våldserfarenheter. Vi har ett uppdrag att tillsammans göra motstånd mot förändringar som omvandlar prioriteringar riktat mot kvinnor till satsningar för killar och män.
Chiquita Persson, ordförande Olofströms Kvinno- och Tjejjour
Bekänner du dig till någon särskild riktning inom feminismen?
– Naej, jag är nog ganska »old-school«: feminism är en åsikt om alla människors lika värde, medan jämställdhet är främst statistik och siffror; analysen bör tolkas utifrån feministiska värden, det vill säga att idag är maktförhållandena till männens fördel.
Hur ser du på feminismens utveckling?
– Den hänger ihop med demokratifrågan, just nu är det motvind men viktigare än någonsin!
Vad tror du skulle behövas för att feminismen ska kunna flytta fram sina positioner?
– Att med glimten i ögat (humor, ironi m.m.) påvisa ojämställdhet och strukturer och konsekvenser av ett framtida ojämställt, odemokratiskt samhälle, och att män i högre grad förklarar för män »what´s in it for men«.
Linn Elander, joursamordnare Tjejouren Skogsrå
Bekänner du dig till någon särskild riktning inom feminismen?
– Det är svårt att bekänna sig till en enda riktning eftersom det finns viktiga ändamål i flera av riktningarna men jag utgår alltid från att könsmaktsordningen är en grundläggande struktur i samhället som bygger på patriarkala strukturer.
Hur ser du på feminismens utveckling?
– Jag tycker att feminismen tar för lite utrymme i det offentliga samtalet idag. Att vara feminist är inte bara en rättighet utan innebär också skyldigheter.
Vad tror du skulle behövas för att feminismen ska kunna flytta fram sina positioner?
– Att vi feminister pratar mer med varandra. Vi är många och vi kan vara en stark röst men den rösten behöver komma ur gemensamma samtal.
