Astrid Carsbring, Roks föreläser på Tjejjouren Olivia.

Vad kommer att hända om  jag inte ställer upp

TJEJJOUREN OLIVIA

Unga tjejer har blivit mer medvetna om killars våld. Det menar Sofia, Anna och Mikaela på Tjejjouren Olivia. Men känslan av skuld och skam finns fortfarande kvar hos de tjejer som utsätts.

Tjejjouren Olivia startade år 2000 och är en del av Kvinnojouren i Alingsås, som i sin tur funnits sedan 1980-talet. Den startade på initiativ av ett gäng 15-åriga tjejer från Alingsås för att särskilt uppmärksamma just tjejers utsatthet och erfarenheter av våld och förtryck.

Idag erbjuds chattar en gång i veckan och mottagning för de tjejer som behöver träffas fysiskt. Utöver det, är tjejerna ute och informerar i skolor och på fritidsgårdar och jobbar en hel del med opinionsbildning lokalt.  Förutom Alingsås, vänder sig jouren också till unga tjejer i Lerum och Vårgårda.

Tjejjourens lokaler i centrala Alingsås är ny­renoverade och ger utrymme för såväl större möten som enskilda samtal. Väggarna kläs av klassiska budskap som »Feminist? Javisst«! och bokhyllorna är fulla av feministisk litteratur, fritt fram för medlemmar att låna.  

Här chattar jourtjejerna med stödsökande varje måndag kväll mellan 19 och 21. Under 2022 tog de emot 250 samtal från unga tjejer som behövde stöd.

– Många gånger är det samma tjejer som hör av sig, säger Anna, som varit jourtjej i drygt två år.

Just anonymiteten är avgörande för chatten, och en av de saker som gör att tröskeln för att söka stöd är låg. Men det gör det också omöjligt för jourtjejerna att följa upp samtalen.

– Man får intala sig att allt gått bra, och att det är därför de inte återkommer, säger Anna.

Många hör av sig för att de mår psykiskt dåligt eller är ensamma, andra för att de är utsatta för våld – av pojkvän, pappa, kompisar eller andra. Våldet sker på olika ställen och kommer i olika former. Det förekommer i olika relationer och på olika arenor.

Diskussioner om samtycke är vanligt. Ofta är det pojkvännen som vill testa något han sett i porrsammanhang och som tjejerna känner sig tvingade att ställa upp på.

– Många killar tror att strypsex och analsex är normen och det är vanligt att tjejer är oroliga för vad som ska hända om de inte går med på det, säger Anna.

Många tjejer är medvetna och har kunskap om samtycke, men det finns också de som inte ens har hört talas om samtycke.

– Det gäller att gå varsamt fram så att vi inte tappar dem. Samtidigt måste vi nämna saker vid dess rätta namn, och ge unga en begreppsvärld för det de varit med om, säger Sofia.

– Även om medvetenheten och kunskapen har ökat, finns känslan av skuld och skam fortfarande kvar, tillägger Mikaela.

Vi måste nämna saker vid dess rätta namn, och ge unga en begreppsvärld för det de varit med om.

Alla är de eniga om att samtyckeslagen är ett steg i rätt riktning och viktigt i det fortsatta arbetet. Men de oroar sig samtidigt för en utveckling där killar och unga män blir alltmer könskonservativa och där tjejerna får betala priset. 

– Hårt sex blir alltmer normaliserat, gränserna förskjuts. Men det gäller också digitaliseringen. Mycket av det som händer digitalt, skulle vi aldrig tolerera i det fysiska livet. Samtycke saknas ofta i det digitala och diskussionen om samtycke förs inte på samma sätt här, konstaterar Sofia och tillägger:

– Gränserna har förskjutits även här. Det som inte var mainstream för några år sedan, är helt naturligt nu.

Även om det digitala våldet sällan kommer upp specifikt när tjejerna hör av sig, är det alltid en del av konversationen. 

– Den digitala arenan blir som en förlängning av våldet, konstaterar Sofia.

När vi avslutningsvis diskuterar namnpublicering och bildsättning till artikeln, blir ytterligare en dimension av tjejernas arbete tydlig. De vill helst vara anonyma, och det står plötsligt helt klart för mig: killars våld mot tjejer är minst lika allvarligt – och farligt – som mäns våld mot kvinnor. 
 

BILDEN: Utöver chattar och mottagning för de tjejer som behöver träffas fysiskt, är Tjejjouren Olivia ute och informerar i skolor och på fritidsgårdar och jobbar en hel del med opinionsbildning lokalt. Här är det Astrid Carsbring från Roks som föreläser på tjejjouren.

 
Tjejjouren Olivia, illustration Ebba Hägne

Tjejjouren Olivia
Grundades år: 2000
Tar emot: alla som identi­fierar sig som tjejer som behöver stöd, främst via chatten måndagar 19–21
Anställda: 1 person på deltid
Medlemmar: 10 medlemmar
Skyddat boende: För tjejer och kvinnor över 18 år samt medföljande barn i kvinnojourens kollektiv och lägenheter
Stödsökande: Cirka 250 chattsamtal under 2022
Mer om tjejjourerna: Rokstjejjourer.se
Stora bilden: Utöver chattar och mottagning för de tjejer som behöver träffas fysiskt, är Tjejjouren Olivia ute och informerar i skolor och på fritidsgårdar och jobbar en hel del med opinionsbildning lokalt. Här är det Astrid Carsbring från Roks som föreläser på tjejjouren.
 
Illustrationer: Ebba Hägne