Det råder fortsatt stora kunskapsluckor om unga killars våld mot tjejer. Monika Karlsson, utredare på Brå och medförfattare till en rapport om ämnet, ser att alla typer av våld också förekommer bland unga.
– Eftersom unga befinner sig i en känslig fas där de utvecklar sin identitet, sin sexualitet och sina gränser kan våldsutsatthet under denna tid innebära ännu större konsekvenser genom livet.
Text: Nicole Kling | Foto: Brå
På vilket sätt skiljer sig killars våld mot tjejer från mäns våld mot kvinnor?
– Unga har ofta kortare och flyktigare relationer. En månad kan kännas både lång och viktig, normaliseringsprocessen kan gå mycket fort. Paren bor inte ihop i lika stor utsträckning, vilket delvis kan förklara att digitalt våld är vanligare. Det kan exempelvis ske i form av att bli kontrollerad via telefonens spårningsfunktioner, tvingad till att ta nakenbilder eller utan samtycke filmas under sex. Flera av dem jag intervjuade till studien hade sina pojkvänner i en annan stad, men de var så hårt övervakade att den fysiska distansen spelade mindre roll. Unga befinner sig i en mycket formbar tid i livet och riskerar därför att lida värre konsekvenser av våldet eftersom den känsliga utvecklingsprocessen då störs.
Unga har ofta kortare och flyktigare relationer. En månad kan kännas både lång och viktig, normaliseringsprocessen kan gå mycket fort.
Varför är det viktigt att täppa igen kunskapsluckorna?
– Vi måste agera tidigare eftersom mönster reproduceras, våldsutsatthet under ungdomen ökar risken för att drabbas av detta också senare i livet. För att kunna komma åt våld i nära relationer generellt måste vi titta på de unga: män som slår kvinnor börjar oftast inte när de är 25, utan långt tidigare. Vi behöver också fördjupa förståelsen för riskfaktorerna – på strukturell nivå ser vi bland annat att stereotypa föreställningar om maskulinitet och femininitet, våldstillåtande attityder bland såväl vänner som det omgivande samhället och våldsförhärligande porrkonsumtion är exempel på sådant som kan öka förekomsten av våld i parrelationer. Feministiska och genusteoretiska perspektiv pekar på att våldet kan förstås som ett uttryck för ojämlika maktrelationer mellan män och kvinnor.
Vad behöver göras nu?
– I första hand måste vi få upp kunskapsnivån och förstå de olika aspekterna av våldet. Myndigheternas kunskapsdokument utgår från ett vuxenperspektiv där barn och unga endast finns med som eventuella vittnen till våld som sker mellan kvinnor och män. Det är viktigt att begreppen är inkluderande för att synliggöra det våld som pågår mellan unga i en parrelation. Det finns internationella exempel på universella preventionsprogram som visat sig vara framgångsrika och som borde implementeras i Sverige. Värt att lyfta är att ungdomarna vi intervjuade i rapporten själva menade att skolan skulle kunna spela en viktig roll – både vad gäller att upptäcka våld och som kunskapsförmedlare.
Monika Karlsson, utredare på enheten för forskning och utveckling vid Brottsförebyggande rådet (Brå), var en av två författare till rapporten »Våld i ungas parrelationer« som gavs ut 2021. Det var på uppdrag av den förra regeringen som Brå fick i uppdrag att se över forskningsläget och ta fram strategiska åtgärdsförslag för att kunna stärka förebyggande och stödjande arbete mot våld i ungas parrelationer.