Vill du leva jämställt? Lev lesbiskt!

Den bästa garantin för kvinnors jämställdhet i hushållet, föräldra­s­kapet och löneutvecklingen är att dela sitt liv med en annan kvinna. Det säger både forskningen och paret som Kvinnotryck har träffat.

Text: Elin Tjernström

För åtta år sedan blev Catherine Richette, 37, och Anna Stenhammar Richette, 36, föräldrar. Sedan dess har de varit noga med att dela ansvaret för barn, hushåll och arbete.

– Redan från start var vi överens om det, säger de båda.

Forskningen som finns kring ämnet om jämställdhet i lesbiska relationer talar sitt tydliga språk – lesbiska par är bättre på att skapa ett jämställt förhållande. Anna och Catherine jobbar mycket i skift, Anna jobbar som barnmorska och Catherine jobbar med lite av varje, både på systembolaget och som kyrkvaktmästare.

– Det känns nästan som att vara ensam­stående ibland, säger Anna, men det gör att den vardagliga uppdelningen av sysslor kommer ganska automatiskt.

– Den som inte jobbar är ju den som får ta hand om matlagning och barn hemma, säger Catherine och Anna håller med.

– Men jag älskar att laga mat så det leder såklart till att jag gör det oftare, påpekar Catherine.

Att städa är något som de hatar båda två, och båda skjuter på det så länge som möjligt.

– Men när det är stökigt här hemma hjälps vi åt och då går det riktigt fort, säger Anna.

Relativt nyligen flyttade de till en nybyggd lägenhet i Solberga i Stockholm.

– Jag trodde aldrig att jag skulle säga det här, men den är ljus och fräsch och det gör att det inte blir så dammigt, skrattar Anna.

Barnen (nummer två kom för fem år sedan) är sällan sjuka, så diskussioner kring vem som ska vabba har nästan aldrig förekommit.

– Men de få gånger någon av dem har varit sjuk har vi försökt ta halva dagen var, säger Catherine.

– Och det har aldrig varit någon ekonomisk fråga, tillägger Anna.

Anna är den som har fött barnen och därför också varit den som genom amning varit bunden till dem deras första tid i livet. Men de har ändå delat föräldradagarna jämnt mellan sig.

– Vi tog nio månader var, det var självklart för oss eftersom båda ville få en nära relation och vara tillsammans med barnen så mycket som möjligt, säger Catherine.

Barnen, som idag är åtta och fem år gamla, vänder sig till båda sina mammor lika mycket, och bråk om sådant som vem som ska läsa godnattsagan har aldrig förekommit.

Om anledningen till detta är att mammorna funnits till hands för barnen i lika hög utsträckning går förstås inte att avgöra med hundraprocentig säkerhet.

– Men det är klart att den tanken har slagit oss, säger de.

 

---

I heteropar gör pappan karriär på mammans bekostnad

Det kostar att skaffa barn. Det kostar pengar och det kostar tid. Dyrast är det för den heterosexuella kvinnan. Det visar Ylva Mobergs rapport »Är lesbiska föräldrar mer jämställda?« från 2016.

Ylva Mobergs rapport, utgiven av IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, bygger på registerdata kring homo­sexuella och heterosexuella pars ekonomiska utveckling. Den visar att det under barnets första levnadsår inte är någon större skillnad i den ekonomiska utveck­lingen hos paren.

– Det som förvånade mig mest var att fördelningen av föräldraledigheten under barnens första år i princip var lika i de lesbiska paren som i de heterosexuella. Papporna och de mammor som inte fött barnet tog ut ungefär lika mycket ledighet, berättar Ylva Moberg.

När ett par får barn stannar den biologiska mammans ekonomiska utveckling av. Det gäller både för hetero­sexuella och lesbiska kvinnor. Den stora skillnaden är att den lesbiska kvinna som föder barnet sedan tar igen eftersläpningen, medan den hetero­sexuella aldrig kommer ikapp sin manliga partner.

– Min kvalificerade gissning är att det beror på att kvinnor oftare går ner till deltid och är de som vabbar när familjen får barn. Det finns också forskning på att de är sjukskrivna i större utsträckning, och den troliga orsaken till det är att de ofta får ta hand om både hushåll och lönearbete.

När kvinnorna tar ansvaret för hemmet ger det mer tid för männen att fokusera på sitt arbete, vilket i förlängningen också gör att de i större utsträckning kan göra karriärer. När männen får högre lön blir den ekonomiska klyftan ännu större.

– Den högre lönen påverkar ju allt. När de blir pensionärer är det männen som har högre pension, vill de skiljas kanske kvinnan inte har råd att bo kvar eftersom hennes arbete hemma aldrig gett någon inkomst.

Det är på lång sikt som inkomstglappet mellan parterna i lesbiska respektive heterosexuella relationer blir allra tydligast. I de lesbiska paren har båda mammorna fem år efter att barnet fötts hamnat på en inkomstnivå som ligger någonstans i mitten av vad heterosexuella kvinnor och heterosexuella män tjänar efter lika lång tid.

– Men i de hetero­sexuella paren har inkomstklyftan mellan parterna i genomsnitt ökat med hela 86 procent, avslutar Ylva Moberg.