Stockholms tjejjour, foto Charlotta Jansson Josephsson

Fördubblad hyra påverkar  tjejjourens verksamhet

STOCKHOLMS TJEJJOUR

De stödsökande själva är ofta för unga för att ha egna ekonomiska problem, men det är de som drabbas när Stockholms tjejjours hyra plötsligt fördubblas. Att betala 400 000 kronor om året för 64 kvadrat är inget alternativ.

– Vi måste flytta härifrån, och hoppas kunna hitta något billigare som ändå ligger centralt, säger Emma Tönnes, som är anställd på jouren.

Text och foto: Charlotta Janson Josephsson

Hyran i centrala Stockholm fördubblades med kort varsel och har tvingat jouren att ta fram svångremmen – och leta efter nya lokaler.

– Om vi inte lyckas förhandla ned hyran, måste vi hitta något annat som ligger centralt, så att vi inte riskerar att tappa för många jourtjejer, säger Emma Tönnes.

Den höjda hyran är en riktig käftsmäll för Stockholms tjejjour. Särskilt som statsbidragen inte heller räknas upp med inflationen.

– Just nu tvingas vi knapra på vårt skrala sparkapital.

Även själva fördelningen av statsbidragen påverkar givetvis jourens ekonomi. Stockholms tjejjour har inte drabbats negativt av det nya sättet att fördela pengarna, men det är fortfarande otydligt hur för­del­ningen går till, vilket kan göra det svårt att planera verksamheten framöver.

– Jag har försökt få klarhet i hur det fungerar, men hittills är det ingen på Socialstyrelsen som kunnat svara, säger Emma Tönnes.

För några år sedan kunde vi inte ta emot alla som sökte, då var feminismen inne. LINN FRÖJDENDAHL

Sedan 2006 har Stockholms tjejjour suttit i lokalerna som ligger centralt på Katarinavägen i Stockholm. Det centrala läget är viktigt för att de ska kunna rekrytera nya jourtjejer, ett arbete som blir allt svårare.

– För några år sedan kunde vi inte ta emot alla som sökte, då var feminismen inne, inflikar Linn Fröjdendahl som också jobbar på jouren. Nu är det tvärtom.

– Ideologi har blivit töntigt, unga vill inte engagera sig längre, säger jourtjejen Martina Smith uppgivet.

De hoppas på att trenden vänder, för de behöver bli fler än dagens cirka 70 jourtjejer. Förra året gjorde jouren 2 686 stödsinstatser, men ytterligare 863 hade behövts. Feminismens tillbakagång är ett stort problem och en viktig orsak till att det blivit svårare att få tjejer engagerade. Men även dålig ekonomi har inverkan på verksamheten.

– Den leder på sikt till färre jourer och ett mer våldsamt samhälle, konstaterar jourtjejen Rebecka Pergel och raddar upp konsekvenserna: mindre enga­gemang, stagnerad utveckling, svårt med långsiktig planering, färre satsningar, ökad psykisk ohälsa och färre stödsökande som får hjälp.

Linn Fröjdendahl och Emma Tönnes, foto Charlotta Jansson Josephsson

Emma och Linn beklagar engagemangets tillbakagång. »Vi behöver vara en motkraft mot den antifeministiska trenden i samhället. Vi måste våga stå för våra värderingar och inte anpassa oss för mycket.«

 

Det är relativt få som hör av sig till tjejjouren om sina egna ekonomiska problem, sannolikt för att målgruppen är så pass ung och ännu inte har någon egen ekonomi.

– Men när vi får sådana samtal, handlar det ofta om att tjejerna har svårt att lämna för att de saknar ekonomi och bostad, säger Linn Brandt som bemannar juristchatten.

Vanligast är att samtalen till tjejjouren handlar om psykisk ohälsa och våldsutsatthet, och ofta går de båda hand i hand.

– Många som hör av sig till oss berättar om en psykisk ohälsa, inte sällan som en konsekvens av våldsutsatthet, förklarar Rebecka Pergel som regelbundet svarar i den särskilda NPF*-chatten.

Det händer också att tjejjouren får in samtal om incest. Under förra året registrerades 45 stycken, det blir ungefär ett samtal i veckan. Och det är inte ovanligt att det är pappan eller någon annan anhörig, om det inte är pojkvännen, som är förövare i de fall som kommer in till Stockholms tjejjour.

Målgruppen är ung, från 10 år. Men den övre gränsen är 30 år, så även äldre tjejer hör av sig. Och ibland kanske hellre till en tjejjour än en kvinnojour, tror Emma Tönnes.

– En styrka hos tjejjourer är att det är okej att söka stöd om i princip vad som helst. Det behöver inte vara våldsutsatthet, även om det ofta är det. Det är tjejen själv som väljer vad hon vill prata med oss om.

*NPF är en förkortning och står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar/funktionsvariationer, som till exempel adhd, autism, tourettes syndrom och språkstörning.

OM STOCKHOLMS TJEJJOUR
 
Målgrupp: Tjejer och kvinnor mellan 10 och 30 år.

Startade: Sveriges första tjejjour, startade 1996.

Antal engagerade: Cirka 70 ideella jourtjejer och två anställda.

Organisation: Är en helt platt organisation utan ordförande. Beslut fattas på årsmöten och medlemsmöten genom genom majoritets­omröstning.

Stödformer: Chatt och telefon öppen sex ggr/vecka, varav ett specifikt för tjejer med NPF. 
Utöver det en chatt för anonym juridisk rådgivning. Erbjuder stödtjejsfunktion där stödsökande får stöd av samma jourtjej i 6–12 månader.

Antal stödinsatser: 2 686 stödinsatser under 2023, varav 473 via telefon. 638 handlade om sexuellt våld, varav 45 om incest. 217 rörde fysiskt våld, 503 om psykiskt våld och 7 om hedersrelaterat våld. I 69 fall rörde det annat våld, bland annat ekonomiskt, som 11 stöd­insatser handlade om.

Stockholms tjejjour, foto Charlotta Jansson Josephsson

Att vara jourtjej är att göra skillnad. Och det handlar inte bara om att ge, man får mycket tillbaka också. Tjejerna på Stockholms tjejjour är eniga: för dem är jourarbetet ett sätt att praktisera feminism och en samhällsplikt. Det gemensamma arbetet är dessutom en viktig ventil – även för dem själva. Från vänster: Martina Smith, Emma Tönnes, Linn Fröjdendahl, Linn Brandt och Rebecka Pergel.