Det har hänt en del sedan det där stormiga årsmötet i Norrköping 1984. När Roks fyller fyrtio finns det en hel del framgångar att glädjas åt. Men det finns också frågor som vi känner alltför väl igen.
Att behandla bort våldsamma män är ett bekant exempel. »Mäns våld kan inte vårdas bort« konstaterade dåvarande ordföranden Angela Beausang för över 20 år sen. Nu är det dags igen. För dörren står en bred implementering av behandlingsprogrammet Predov, som bygger sin påstådda framgång på självskattning av våldsutövarna själva. De tycker att det fungerar. Det var ingen som frågade kvinnorna som de utsatt.
Tillståndsplikten är ett annat exempel. Redan för tio år sedan uttrycktes oro för vad en reglering av kvinnojourernas skyddade boenden skulle innebära. Nu är den här – och vi vet vad den har inneburit: en nedläggning av flera skyddade boenden, som uppstått och drivits på kvinnornas villkor. Nu får de rätta in sig i leden och kliva in bakom lås och bom med avhoppade kriminella – män.
Diskussionen om surrogatmödraskapet fortsätter också. Det har slagits fast att det inte är tillåtet i Sverige, men när det gäller utländska surrogatmödrar har den berömda foten ännu inte satts ned.
Till motgångarna får man väl också räkna drevet efter SVT:s »Könskriget«, det påstådda manshatet och den alltmer ifrågasatta separatismen – som var en självklarhet för 40 år sen (varför skulle kvinnor som nyss utsatts för våld av män, tvingas umgås med män?)
Men framgångarna är trots allt flera: mäns våld mot kvinnor är inte längre en familjeangelägenhet, det faller under allmänt åtal, vi har en kvinnofridslagstiftning och en sexköpslag.
Men framgångarna är trots allt flera: mäns våld mot kvinnor är inte längre en familjeangelägenhet, det faller under allmänt åtal, vi har en kvinnofridslagstiftning och en sexköpslag.
Och äntligen! Efter en intensiv debatt de senaste åren – dessvärre orsakad av barn som fått sätta livet till på grund av samhällets envetna inställning till biologiska föräldrars rätt till sina barn och barnens behov av två föräldrar – träder lagen om tryggare hem för barn i kraft vid årsskiftet. Det ska inte längre vara möjligt att placera ett barn hos sin våldsamma pappa. Inte en dag för tidigt.
Samtidigt: lagförslaget innebär också att domstolarna får ökade möjligheter att ta in expertvittnen vid behov. Det kan verka bra med en psykologisk bedömning av barnets risk att fara illa vid umgänge, men det lämnar dörren vidöppen för den pseudovetenskap som flitigt används av våldsamma män för att förminska våldet och lägga skulden på kvinnan, PAS
(parentalt alienationssyndrom).
fajten lönar sig alltså. Men den är långt ifrån över.
CHARLOTTA JANSON JOSEPHSSON
Redaktör Kvinnotryck
