I livets teater är det sällan som tjejer och kvinnor får smickrande roller. I livets teater är vi hänvisade till att agera hjälplösa offer, billiga horor, självutplånande mammor, bitterfittor eller ruggugglor (ja, fyll i det som saknas). Handlingen utspelar sig kring kvinnlig osämja, svartsjuka och avund gentemot tjejer vars »erotiska kapital« värderats högt av män. När patriarkatet står bakom manus och regi till livets teater, är nämligen kvinnornas och tjejernas scen belägen på en köttmarknad.
UNNI DROUGGERedaktör för Kvinnotryck
Men så länge patriarkatet funnits har det också funnits alternativa scener som utesluter manlig medverkan. Genom blotta frånvaron av män uppstår helt andra roller och en ny berättelse improviseras fram. Utan manlig inblandning kan kvinnor och tjejer ägna sig åt ett kollektivt samspel kring gemensamma mål. Istället för makt får vi mentorskap, istället för rivalitet systerskap. Betyder det att kvinnosläktet är av ädlare virke? Nej, men först när vi hoppar av från den patriarkala pjäsens förkrympta roller får vi syn på bluffen som hela spelet bygger på. Bluffen om vårt beroende av män, av deras kompetens, styrka, handlingskraft och andra manligt kodade särdrag. Och det falska behovet av att få våra kvinnligt kodade särdrag bekräftade av män.
I de kvinnoseparatistiska sammanhangen kan vi däremot ta en paus från vår könstillhörighet och utveckla alla våra sidor – bli som de hela människor vi är. När då så många män ilsket klöser på väggarna till våra separatistiska rum – kan det möjligen bero på att de mansseparatistiska sammanslutningar som världen är full av har motsatt verkan? Att män i grupp bara låser fast varandra ännu hårdare i den manliga könsmallen? Klart som fan att de är missunnsamma i så fall. Vi vet ju bara alltför väl hur jobbigt det är att ständigt påminnas om hur vi ser ut i skrevet och få våra villkor dikterade därefter.
Varför envisas män då med att köra sin uttjatade och fantasilösa föreställning på evig repeat? Jag kan bara se en anledning. Om männen verkligen bestämde sig för att riva manuset, dra snoppen ur skallen och skallen ur baken – då skulle ju de också få syn på bluffen om sin egen överlägsenhet.