Claudia Goldin, foto Nanaka Adachi

Mer jämställdhet i hemmet ger mer jämställda löner

Det var länge sedan kvinnorna gjorde insteg på arbetsmarknaden. I dag utför de allt oftare samma yrken som män, och fler kvinnor än män utbildar sig. Hur kommer det sig då att löneskillnaderna fortfarande består? Nobelpristagaren Claudia Goldin har svaret.

Charlotta Janson Josephsson | Foto: Nanaka Adachi

Förra årets nobelpristagare i ekonomi, Claudia Goldin, var den första kvinna som ensam tilldelats priset. Hon var också först med att få en professorstjänst vid Harvards ekonomiska institution.

»Men då var jag redan den första kvinnan på ekonomiska institutionen vid University of Pennsylvania«, understryker hon i en intervju med SVT.

Priset heter egentligen Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk veten­skap till Alfred Nobels minne, och Claudia Goldin fick det för att hon »var först med att ge en helhetsbild av kvinnors inkoms­ter och deltagande på arbetsmarknaden genom århundraden«, som det hette i Kungliga vetenskapsakademiens motivering.

Hon har gått 200 år tillbaka i tiden för att studera hur och varför skillnader i löner och arbetstagande mellan kvinnor och män har förändrats över tid. Hon har visat att tillväxt inte givet leder till bättre jämställdhet, utan beskriver kvinnors historiska deltagande på arbetsmarknaden som en u-kurva, snarare än en rak linje som följer tillväxten. Kvinnorna försvann från arbetsmarknaden i samband med industrialiseringen i början av 1800-talet när arbetsuppgifterna flyttade ut från hemmet, och kom tillbaka i början av 1900­-­talet. Antagandet att allt fler kvinnor anställs om bara ekonomin växer, stämmer alltså inte.

Däremot blev kvinnorna fler på arbetsmarknaden i takt med tjänstesektorns utveckling och när p-pillret såg dagens ljus. Plöts­ligt kunde kvinnorna planera sitt barnafödande och – i likhet med män – söka sig till högre utbildningar. Trots det halkar kvinnorna efter i löneutvecklingen.

Den sista milen, det sista kapitlet, den sista akten i sagan om könsgap kan inte skrivas förrän par delar mer, och förrän arbetsvärlden gör det till en mindre kostsam sak att göra.

Det handlar såklart om att kvinnorna tar ett större ansvar för hem och barn. Claudia Goldin talar om »giriga« jobb som ger mer betalt, men är mindre flexibla. De jobb där man är »on call« för sin arbetsgivare, snarare än för sina barn. Det senare blir kvinnans jobb, som väljer de mer flexibla, och därmed mindre välbetalda, jobben.

Det är fortfarande oklart vad pandemin har betytt i det här sammanhanget. I takt med att även de giriga jobben blir mer flexibla, kanske det sker en förändring även ur ett jämställdhetsperspektiv? Det är för tidigt att säga, enligt Claudia Goldin, som dock i sin nobelföeläsning konstaterar att:
»Den sista milen, det sista kapitlet, den sista akten i sagan om könsgap kan inte skrivas förrän par delar mer, och förrän arbetsvärlden gör det till en mindre kostsam sak att göra.«

CLAUDIA GOLDIN
Nobelpristagare i ekonomi 2023. Född 1946 I New York. Ekonomhistoriker och arbetsmarknadsekonom, verksam vid Harvard University med inrikting på forskning om kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Hennes studier bygger på amerikanska förhållanden, viket har kritiserats av vissa, bland annat den svenska feministekonomen Agneta Stark (Läs mer om Agneta Stark under Närkontakt).