Vem är det egentligen som bestämmer vad som har ett värde? Det frågar sig den danska debattören Emma Holten i sin bok, »Underskud« som snart kommer på svenska. Hon tycker det är dags att förpassa BNP till historiens soptipp och erkänna att ekonomi inte är någon exakt vetenskap.
– Om ekonomerna inte kan mäta värdet av omsorg, så får vi väl fråga någon annan, menar hon.
Text: Charlotta Janson Josephsson | Foto: Claudia Vega
Som kulturvetare har hon alltid intresserat sig för ekonomi som en del av kulturen. Vad betyder det ekonomiska språket och dess logik och hur påverkar det samhället? Vad är status och vem har makt? När hon blev kroniskt sjuk, ställdes de frågorna på sin spets.
– Hur kommer det sig att den vård- och omsorgspersonal som räddade mitt liv, beskrivs som ett underskott i den danska budgeten, undrar Emma Holten.
I statens finanser redovisas vård, skola och omsorg som en kostnadspost som inte tillför något ekonomiskt värde.
– Men alla människor behöver ju omsorg, det har ett värde i sig även om det inte kan beräknas i nationalekonomiska termer, menar Emma Holten.
Tidigare gick den ökade tillväxten hand i hand med medborgarnas ökade välbefinnande. Så är det inte längre. Tvärtom. Kraven på kontroll och effektivitet utifrån ekonomiska modeller och deras mätbara indikatorer skapar stress och oro. Det som mäts bygger på en standardisering, att alla människor och deras behov ser likadana ut, menar Emma Holten.
– Men omsorg är inte en produkt. Alla människor är olika och vård och omsorg kan inte bedrivas som effektiva fabriker.
– Ändå är dagens mål med vård och omsorg att »uppfylla målsättningen« snarare än att »göra folk friska«. Vi har glömt bort det övergripande syftet med själva verksamheten.
Det här bidrar till en systematisk förminskning av omsorgsarbetet, menar Emma Holten. Kontrollsystemen begränsar den tillit som krävs för att kunna göra en bra bedömning av människors behov och utfomning av vård och omsorg. Jakten på kortsiktiga resultat bidrar också till att för lite resurser läggs på underhåll eftersom det inte ger omedelbara effekter. Vi är i händerna på ekonomiska modeller. Men Emma Holten låter sig inte nedslås. Hon är övertygad om att en förändring är möjlig.
– Det har gått förut, varför skulle det inte gå nu? Vi har ju lyckats genomföra både semester och helgledighet, säger hon och förundras över att vi numera inte ens kan prata om en fyra-dagarsvecka.
Det är här makten kommer in i bilden. Nationalekonomi har blivit till en sanning, en naturvetenskap, som inte längre kan ifrågasättas. Och förklaringarna levereras på ett språk som är svårt att förstå.
– Det ekonomiska språket är makt, konstaterar Emma Holten som använder feminismen som utgångspunkt i sin analys för att försöka besvara det uppenbara: Hur kommer det sig att det som utförs av män, produktion, värderas högre än den omsorg som utförs av kvinnor?
Hittills har hennes föreläsningar setts av 15 000 personer och inte bara av »unga på vänsterkanten«, som hon uttrycker det. Emma Holtens resonemang om värdeskapande lockar alla typer av människor. Vi befinner oss i en brytpunkt, tror hon.
Tiden för förändring är mogen nu. Den pågående klimatkrisen, samhällets diversifiering och omsorgskrisen gör människor öppna för nya idéer.
– Tiden för förändring är mogen nu. Den pågående klimatkrisen, samhällets diversifiering och omsorgskrisen gör människor öppna för nya idéer.
– Bruttonationalprodukten, BNP, fungerade som mått på utveckling när den började användas efter andra världskriget. Då var produktion helt avgörande för samhällets och välståndets uppbyggnad och framgång.
Men med ett förändrat samhälle, behöver vi mäta annat, menar Emma Holten. Och det är hon inte ensam om. Även ekonomer sliter sitt hår för att hitta ett bättre mått på utveckling. Ändå kritiserar de hennes analys.
– De vet att jag har en poäng, men det är stora, gamla system som ska ändras. Och det kommer att krävas flera olika vetenskaper för att lösa problemen, säger hon.
Hittills har diskussionen förts internt bland ekonomer och bland intellektuella på universitetsnivå. Emma Holten vill bredda diskussionen. Och hon är på god väg. Hennes bok, Underskud (Underskott), som under våren ges ut även på svenska, har gått hem även hos dem med lägre utbildning, inte minst offentliganställda.
– Jag vill bidra till den allmänna debatten med en konkret och jordnära beskrivning av problemet Det är dags att sluta intellektualisera oss ur den här frågan.

EMMA HOLTEN
Emma Holten, född 1991, är en dansk-svensk debattör, föredragshållare, lärare och redaktör för det danska magasinet »Friktion«. Hon blev 2014 känd för att gå till strid mot hämndporr och anses vara en av de unga rösterna inom nordisk feminism. I höst ges hennes bok »Underskydd« ut på svenska.
Nationalekonomi är ingen naturvetenskap – det är stringenta modeller med en mekanisk synpå samhället, konstaterar Emma Holten som tycker att de ekonomiska modellerna spelar allt för stor roll i dagens samhälle.