Från A4-stencilen »Internbladet« med ambullerande utgivning via »Kvinnojouren« i A5-format till dagens »Kvinnotryck«. Jourrörelsens medlemsskrift har haft olika utseenden och uppgifter genom åren.
Behovet av en gemensam kommunikation löstes inledningsvis med Internbladet, vars utgivning ambullerade mellan jourerna. 1986 byttes både namn och form: Kvinnojouren var ett A5-häfte med en fast redaktör. Eftersom det nya namnet gav upphov till missförstånd, byttes det till Kvinnotryck 1991.
Fem år senare ville man ha ett större format och en mer utåtriktad tidning, och 1997 kom det första numret av Kvinnotryck i magasinformat. Det inrättades ett redaktionsråd (redaktionskollektiv) med redaktören och ett antal jourkvinnor.
Våren 1999 ändrades inriktning för att skapa nyhetskänsla. Utgåvan utökades från 4 till 8 nummer per år. Syftet var att underlätta för Roks och jourerna att mer aktivt kunna delta i den politiska debatten. Nationella och internationella nyheter fick egna sektioner, liksom kultur, debattsidor och artiklar från jourrörelsen.
Efter sex år döptes ledarsidan om till jourliv och flyttades längst bak i tidningen. Debattsidan tonades ner och fokus lades på jourverksamheten istället för nyheter. Tidningen gick tillbaka till 4 nummer per år och kvinnoporträtt prydde framsidan på nästan alla nummer.
Den nuvarande urformningen med magasinkänsla skapades 2014, med en skarpare framtoning och nytt typsnitt, ny layout och ett glansigare papper. De senaste åren har allt mer fokus lagts på kunskapsfördjupning i olika ämnen.
