Foto iStock

Framgångarna

Kvinnojouorernas och Roks arbete har på flera områden bidragit till förbättrad lagstiftning genom åren. Följande förändringar har påtagligt förbättrat situationen för våldsutsatta kvinnor, tjejer och barn.

Misshandel i hemmet faller under allmänt åtal

1982 införs en förändring i brottsbalken som innebär att det är möjligt även för åklagare att väcka åtal i fall av kvinno­misshandel. Tidigare har misshandel som inte utförts på allmän plats fallit under enskilt åtal, vilket inneburit att målsägaren, den misshandlade kvinnan, själv måste anmäla brottet. Förändringen innebär också att anmälan inte kan återkallas.
Foto: iStock

Lagen om besöksförbud och kontaktförbud

Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att begränsa möjlig­heterna till kontakt mellan våldsutövare och utsatta. Lagen ersattes 2011 med lagen om kontaktförbud, som ger ett bredare skydd och utökade möjligheter till skydd för utsatta. Den nya lagen innefattar inte bara fysiskt våld, utan även hot och trakasserier. Med den nya lagen infördes också bättre verktyg för att övervaka efterlevnaden, till exempel elektronisk övervakning. Lagen om kontaktförbud har löpande justerats sedan den infördes, nu senast 2022.

Rätt till målsägarbiträde för kvinnor som utsätts för mäns våld

1989 kräver Roks i ett brev till justitieministern att brottsoffers rätt till målsägarbiträde även ska omfatta kvinnor som våldsutsatts av sina män. Ett par år senare införs en utvidgning av lagen som innebär att även våldsutsatta kvinnor har rätt till särskilt stöd och representation av ett målsägarbiträde under rättegångsprocessen.

Foto iStock

Kvinnofridslagstiftningen med grov kvinnofridskränkning

Brottet grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken 1998 som en del av kvinnofridsreformen. Brottsrubriceringen är unik i sin konstruktion eftersom flera enskilda, i sig straffbara, handlingar tillsammans kan utgöra ett grovt brott. Handlingarna omfattar misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande samt sexuellt utnyttjande. Sedan 2013 innefattas även skadegörelsebrott och överträdelse av kontaktförbud. Från och med 2022 ingår också brottet förtal i grov kvinnofridskränkning.

Sexköpslagen

Den 1 januari 1999 blev Sverige det första landet i världen att införa förbud mot köp av sexuella tjänster. Sedan dess har flera andra länder följt efter.

Skydd av barn

De senaste åren har också lagstiftningen för skydd av barn utvecklats på flera områden. Sedan den 1 juni 2021 är det straff­bart att utsätta ett barn för att bevittna vålds- och sexualbrott, så kallat barnfridsbrott. Det har också tagits fram en nationell strategi, »En uppväxt fri från våld«, för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Och den 1 januari 2025 träder lagen om tryggare hem för barn i kraft. Risken för att barnet far illa ska ges en särskilt framträdande plats i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Umgänge med en förälder får inte riskera att skada barnet, varken fysiskt eller på något annat sätt.

Normaliseringsprocessen till grund i fällande dom

I början av 2023 döms en man till fängelse efter att under tio års tid våldtagit, övervakat och kontrollerat sin fru. För första gången läggs normaliseringsprocessen till grund för domen, och den kan därför komma att bli prejudicerande.

Nyutgåvan av Eva Lundgrens bok Våldets normaliseringsprocess publicerades 2024. Finns att köpa i Roks webbshop. Foto: iStock