Jämställd lagstiftning – misogyn rättsskipning

Lagstiftning och rättsskipning lever i parallella världar. Lagar som bygger på könsneutrala och jämställda ideal kan därför få rakt motsatt effekt när de tillämpas. I glappet mellan dessa två system bevaras det misogyna samhället. Kvinnotrycks juridiska expert förklarar.

Text: Susanna Eriksson |  illustrationer: Clipart och Women and Justice Project

Under de årjag skrivit i Kvinnotryck har jag behandlat flera olika juridiska frågor: vårdnadsfrågor, arbetstidslagstiftning, människohandelsbrott, bostadsjuridik med mera. Oavsett vilken fråga så går det att se hur till synes könsneutral och jämställd lagstiftning missgynnar kvinnor.Vårdnadslagstiftningen övervärderar barnets kontakt med båda föräldrarna och undervärderar det våld män utsätter barn och kvinnor för. Mammor hamnar i omöjliga situationer där de riskerar höga viten om de vill skydda sina barn från kontakt med våldsamma fäder. Arbetstidslagstiftningen tar ingen hänsyn till den ojämställda fördelningen av det oavlönade reproduktiva arbetet med hem och familj. Vad gäller domstolars tillämpning av bestämmelsen om människohandelsbrottet finns det stora brister, belagda i forskning, vilket leder till att kvinnor som utsatts för människohandel för sexuella ändamål inte får upprättelse. En formellt könsneutral äktenskapslagstiftning tar inte hänsyn till skillnaderna i ekonomiska villkor mellan män och kvinnor vilket leder till att kvinnor tvingas kvar i äktenskap de helst skulle vilja lämna, inte minst för att de inte kan hitta någon annanstans att bo.

Ett misogynt samhälle leder till en misogyn juridik som i sin tur bidrar till att upprätthålla det misogyna samhället.

Allt detta tillsammans visar på hur ett misogynt samhälle leder till en misogyn juridik och att juridiken därigenom bidrar till att upprätthålla det misogyna samhället, det handlar alltså om växelverkan. Detta konstaterande är inget nytt, vi har i Norden en snart 50-årig historia av forskning om kön och rätt. Den tidiga kvinnorörelsen och den feministiska rörelsen har också alltid fått kämpa med och mot lagstiftning och rättsväsende – från rösträttsfrågan till barnomsorg till samtyckeslagstiftning, som exempel. Utmaningarna växer dock i takt med att jämställdheten ökar. På de flesta områden i dag har vi en lagstiftning som i och för sig är bra. Det är i tillämpningen av lagstiftningen som problemen allt oftare finns, vilket också kan vara svårare att komma åt. Naturligtvis betyder inte det att alla domare och beslutsfattare på myndigheter är kvinnohatare. De är dock som alla andra en del av ett misogynt samhälle som format och formar dem. Juridik och politik, rätt och samhälle hänger ihop.

Vårdnadstvister är ett bekant exempel på när det i och för sig inte är något större fel på lagstiftningen, men ändå för med sig fruktansvärda konsekvenser för kvinnor och barn när familjerättssekreterare och tingsrätter undervärderar våldet i sina riskbedömningar. En formell jämställdhet räcker inte – vi behöver också den materiella jämställdheten. En jämställdhet som sträcker sig bortom vackra (och viktiga!) ord till förändring på riktigt i kvinnors och barns liv.


 

Om skribenten

Susanna Eriksson är feminist och jurist, och grundare av Indile Juristbyrå. Hon medverkar regelbundet i Kvinnotryck