Niquita Karlsson oroas över den nya trenden med så kallade tradwifes och soft girls. Hon möter många unga tjejer i sin roll som jourtjej och varnar för att tjejerna hamnar i beroendeställning.
– Det är ju killen som har all makt. En maktdynamik som är central när vi också talar om mäns våld mot kvinnor.
Bild: ChatGPT
Hennes oro är befogad. Det är många som tar del av det nygamla idealet om hemmafrun som tar hand om hem och barn medan mannen är ute och förvärvsarbetar. TiktTok svämmar över av influencers – både tjejer och killar – som pratar om fördelarna med 1950-talets hemmafru.
– Det är skrämmande, men egentligen inte så konstigt. Det speglar ju vad som händer i samhället i övrigt, säger Niquita Karlsson och syftar på den allmänt konservativa trenden i politiken.
Många lockas av en lugnare livsstil och attraheras av det som utmålas som ett liv utan stressen som kommer med en yrkeskarriär. Och faktum är, framhåller Niquita, att kvinnor med både familj och yrkeskarriär – särskilt inom socialt arbete – också utgör den främsta riskgruppen för utbrändhet.
– Men det problemet måste ju hanteras på andra sätt. Genom jämställdhet på riktigt, där även männen ägnar sig åt obetalt arbete, och bättre villkor i kvinnodominerade yrken, så att inte kvinnor givet löper större risk att utsättas för utbrändhet.
Att ge ytterligare utrymme för den manliga maktstrukturen och förhandla bort frihet och självständighet, är ingen lösning.
– Vad händer om han inte vill ha henne längre, eller om hon själv vill lämna? Och vad måste hon gå med på för att få stanna kvar, undrar Niquita retoriskt.
– Eller om det utvecklas till våld? Grunden är ju densamma: patriarkala maktstrukturer, menar hon.
Man kan också fråga sig om det verkligen är ett val, när man via TikTok och andra sociala medier bara matas med den ena sidan. Vårt jobb blir att presentera ytterligare ett perspektiv där tjejers frigörelse, på alla plan, står i fokus.
Niquita Karlsson. Foto: Privat
Det här är frågor som Niquita och hennes kollegor ställer när de träffar unga tjejer i olika sammanhang. Att få dem själva att fundera över konsekvenserna av att inte yrkesarbeta – inte bara i form av maktstrukturen i förhållandet, utan också i form av utebliven pension, sjukpenning och föräldraförsäkring – är det bästa sättet att lyfta frågan, enligt Niquita.
– För oss är det viktigt att möta tjejerna där dom är, utifrån deras livsvillkor och erfarenheter. Man kan också fråga sig om det verkligen är ett val, när man via TikTok och andra sociala medier bara matas med den ena sidan. Vårt jobb blir att presentera ytterligare ett perspektiv där tjejers frigörelse, på alla plan, står i fokus.
Sociala medier är en viktig identitetsskapare, och enligt Ungdomsbarometerns senaste undersökning är det 14 procent av tjejerna mellan 7 och 14 år som identifierar sig som »soft girls«, att jämföra med de 3 procent som identifierar sig som feminister. Många debattörer påpekar dock att de influencer som bidrar till trenden att kvinnan inte ska yrkesarbeta, själva gör just det. De yrkesarbetar som influencers och tjänar pengar på sina följare.
En »soft girl« är en specifik stil och livsstil som har blivit populär på sociala medier, särskilt på Instagram och TikTok. Soft girlstilen omfamnar en traditionell feminin stil med en mjuk, feminin och ofta nostalgisk estetik, med inslag av både mode och personlighet. Idealet som eftersträvas främjar en maktobalans som missgynnar kvinnor.