Den ideella sektorns roll som serviceproducent och röstbärare, samt dess relation till staten har både diskuterats och studerats mycket. Men sektorns roll som gemenskapsproducent pratas det mer sällan om.
Från input (röst, påverkan) till output (serviceproduktion) är ett vanligt sätt att beskriva utvecklingen av den svenska ideella sektorn. Men det finns ett tredje ben, de gemenskapsproducerande processerna, som det talas mindre om.
– Den aspekten är inget som varken studeras eller diskuteras, konstaterar Filip Wijkström, chef för det center för civilsamhällesforskning som finns vid Handelshögskolan i Stockholm.
Den aspekten är nog så viktig, menar han, och kan inte ersättas av varken stat, kommun eller privata företag. Engagemanget som skapas i det ideella arbetet för en gemensam sak bidrar till ett kitt och mellanmänskliga relationer som är närmast omöjligt att lära ut professionellt.
– Det uppstår när man långsamt kokar kaffe tillsammans och samtidigt brinner för den gemensamma saken, konstaterar Filip Wijkström.
Den delen av verksamheten är inte lätt att professionalisera, utan måste värnas av organisationerna. Verksamhetsstyrningen behöver kompletteras med tydlig huvudmannastyrning, förankrad i ideologin och organisationens uppdrag.
Filip Wijkström spår en utveckling där civilsamhället i allt större utsträckning kommer behöva göra mer av det som det offentliga förväntas hantera idag. Kanske till och med utan offentlig ersättning.
– Ideella sektorn behöver hitta andra resurser och sätt att finansiera sin verksamhet på. Skattsedeln kommer inte att räcka till allt vi vill och behöver framöver, konstaterar han.
I det arbetet blir det viktigt att rannsaka sina egna värderingar, så att vi inte omedvetet riskerar att falla tillbaka i »välgörenhetsfällan«.
– Mycket har vi hittills löst med vår väl utbyggda offentliga sektor, men det behöver omvärderas när den av olika skäl inte längre kommer att räcka till.
Mycket har vi hittills löst med vår väl utbyggda offentliga sektor, men det behöver omvärderas när den av olika skäl inte längre kommer att räcka till.
Den ideella sektorn består av civilsamhällets organisationer. Dessa orgaisationer har flera bärande roller i samhället och bidrar till flera saker:
Föreningslivet fungerar ofta som en demokratiskola, här lär man sig om motioner, årsmöten och remisser. Engagemanget bidrar till social intergration. Här träffas människor med olika bakgrund, vilket bidrar till ett socialt kapital, det vill säga »kittet« i samhället. Den ideella sektorn har en unik förmåga att mobilisera resurser för att skapa förändring. Bland annat tack vare den kollektiva identiteten som kommer av att man frivilligt jobbar mot ett gemensamt mål. På senare tid har sektorn allt mer också kommit att bli en serviceleverantör till det offentliga.
Många av välfärdens tjänster har sitt ursprung i den ideella sektorn. Det var Svenska Röda Korset, Svenska Husmodersföreningen och Svenska Fattigvårds- och Barnavårdsförbundet som startade det som kom att bli hemtjänst. På 1920-talet började de anställa kvinnor för att hjälpa till med hushållsarbete där det behövdes.
Utvecklingen är densamma inom äldreomsorgen och hälsoområdet. Under 1950-talet initierade organisationer som Röda Korset hemhjälp för äldre och program för barnatandvård som så småningom togs över av det offentliga.