Förr kallade man dem sol-och-vårare. Idag är dessa kärleksbedrägerier satta i system av internationella syndikat som inte sällan finansierar även
terrororganisationer. Och de som förlorar mest pengar på bluff i kärlek är kvinnor.
Text: Unni Drougge
Trenden är genomgående i hela västvärlden. Nätbedrägerierna ökar explosionsartat. I Sverige har de enligt polisens officiella uppgifter ökat med 1442 procent (!) sedan 2006. Men bara i undantagsfall går det att spåra gärningsmännen. Polisen har därför inrättat ett nationellt bedrägericenter för att bättre kunna hantera denna epidemiska brottslighet.
Dejtingsajter och öppna sociala flöden utgör rena guldgruvan för den särskilda typ av nätbedrägerier som opererar under en täckmantel av romantik och kärlek. Det lämpligaste offret är en kvinna som kommit upp i åren och som håller på att bearbeta en sorg eller en livskris och därför är speciellt mottaglig för romantiska locktoner. Ofta sköts kontakterna med de utvalda offren av unga killar som anlitats av kriminella ligor och fösts ihop i en trång lokal där var och en bearbetar många kontakter samtidigt och prickar av på ett schema var i bedrägeriprocessen de olika objekten befinner sig. Momenten i denna process följer en väl beprövad standardmall. Först en inledande kontakt med stulen identitet som ger bilden av en sympatisk, attraktiv och framgångsrik man som ofta råkat ut för en sorglig händelse. I nästa steg byggs förtroendet upp med spelat intresse för offret som får henne att känna sig betydelsefull. Ju mer hon berättar om sig själv, desto lättare blir det att spegla hennes drömmar. Därpå skickar bedragaren ett nödrop om hjälp att komma ur en tillfällig men akut ekonomisk knipa och offret ombeds att föra över pengar via en banktjänst, exempelvis Western Union, där mottagaren kan använda sig av en falsk identitet som aldrig går att spåra.
Kvinnor som utsätts för romantiska bedrägerier åker på en ekonomisk och känslomässig smäll som det tar lång tid att repa sig från. Som om det inte räckte blir de betraktade som enfaldiga och lättlurade, och skammen de upplever gör att långt ifrån alla anmäler brottet. Mörkertalet är därför stort. Men kärlekssvindlarna använder sig av raffinerade metoder och brottsoffren är varken dummare eller mer naiva än andra. Deras enda svaghet är att de behöver kärlek. Precis som alla andra.
En samlingssida med värdefull information om romansbedrägerier finns på https://dejtingbedragare.wordpress.com/
Bilden I den brittiska dokumentärfilmen 419: The Internet Romance Scam (2011) får man lära känna två kvinnliga brottsoffer men även en ung man som livnärde sig på romantiska bedrägerier tills han greps av ånger och avslöjade sig inför en kvinna han svindlat på pengar i två år. »419« är brottsrubriceringen på de så kallade Nigeriabreven.